Jag sitter vid frukosten och väntar på att grannen ska komma med verktygen och ett par extra armar. Det är kanske idag som hönorna får flytta in. Vore det inte för ett ihärdigt skrällande av motorsågar i närheten, skulle idyllen vara total. Igår var det smällar från jaktgevär, alltid är det något som påminner om människors påverkan. Mina trakter var för mindre än ett decennium sedan ett lapptäcke av småtegar, och gamla beteshagar sträckte ut sig mellan dungar av hasselsnår och blandskogar, vattenmarker och mindre odlingar. Plötsligt skar Bolmentunneln genom oss, och det gavs möjligheter för exploatering. Markerna nedvärderades och i följden härav kom nya utsocknes ägare med något lystet i blicken. År av slit med stengärden och beten rivs upp och krossas under maskinerna, gran och lärkträd planteras i rader där det tidigare varit myrmarker och rikkärr. Bedrövligt är ett alldeles för lent ord.
Någonting hände med människan, den dagen då hon skilde sin kropp från omvärlden och satte kronan på verket kunde hon frigöra sig samvetet och skyldigheterna. Enbart rättigheter skapar framgång, framsteg är vår lag. Exploateringen av naturen sker i aldrig tidigare skådat omfång, och det vi hade vördat som art under tiotusenden av år, togs för ca 3000 år sedan över av kalkylering och beräkning. Vi har sedan dess framgångsrikt brett ut oss över klotets alla landområden, upptäckarlustan och yrseln har varit enorm, hungern större. Energi har varit ursäkten, orsaken, den nye Guden, i strävan efter herravälde har inga offer varit för stora.
Där borta skräller motorsågarna, och jag tänker och hoppas att den generation som min egen har fött upp hinner stoppa vår framfart. Att våra frön blir framtidens gerillaplantor i en allt mer rigid och arid värld.
Vart har fåglarna tagit vägen? En tysk dokumentär från 2020 på Svt Play t.o.m. 30/6 2023
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar