tur

jag mellanlandar i bokläsningen med en blogg. Läser om en lidande själ, om att skribenten måste ha det. En lidande själ. Jag har ofta tänkt på samma sak, och om varför det är så enkelt att lida och så himla svårt att njuta. Det finns så mycket vackert, ändå väljer en att beskriva det som gör ont i själen, och skriver man ner det så stannar det i minnet och kan plockas fram igen och igen. Dumt, men så funkar jag med.

Svärta är visserligen vackert men det får inte ta över. Just nu märker jag att jag kan vara farligt nära branten och tvingar mig själv att se till att jag inte halkar i.

Igår tog jag cykeln till Jällabjer för en vandring, ville titta på naturen och känna av lugnet under de gamla bokarna. Fick några bra bilder men de flesta blev kass, suddiga och oigenomtänkta, ointressanta. Ändå raderar jag bara ett fåtal av mina bilder, för jag använder dem som dagböcker. Inget röjer humöret bättre än foton, och när jag återkommer till dem vid ett senare tillfälle kan jag radera de bilder som inte talar till mig längre. Jag låter dem få några chanser först.

En liten kattuggleunge satt blickstilla vid stigen, jag tog ett par snabba bilder och skyndade mig undan. Strax innan stötte jag på flera orkidéer och årets första gulplister. Bilderna blev suddiga, jag tycker inte att glasögonen för 30 SEK gör något bra jobb. Eken blommar nu, på kvistar med blanka, rödkantade bladrosetter, och så fick jag rädda ett lamm som hade lyckats ta sig ut från hägnet. Mamman stod på andra sidan och ropade, det var hjärtknipande.

Solen höll i sig hela vägen hem och en bit in på eftermiddagen, så middagen togs utomhus. På ridskolan regnade det först, nu är badsäsongen slut så jag får titta på tills utebadet öppnar igen. Nästa termin får vi se oss om efter en ny ridskola eftersom ridläraren skall flytta verksamheten till Örkelljunga. Synd, för hon är väldigt duktig. T rider nu på skolans störste hingst, han dundrade förbi med långa, tunga steg och flög över hinderna. Jag blir alltid både rädd och sugen när jag ser på...

Idag har jag haft en bra tisdag, mina elever skötte sig, och min nya, mer fyrkantiga roll som lärare börjar ge resultat. Niornas killar tycker att det är ballare med färg och form än de vill erkänna, jag kommer att lämna efter mig en avgångsklass utan ett enda underkänt i bildämnet och det känns bra.

Nu ska jag se om vädret håller i sig för att grilla, jag har riggat parasollet och elden verkar ta sig.