fick idag uppleva en fantastisk närkontakt med en ganska klumpig morkulla som kom drösande ner för ett träd alldeles i min närhet. Först tittade vi på varandra, lika förstummade, i en minut eller två, sedan lyfte han och flög iväg mellan träden och visade sin fina rödbruna skrud. Är fortfarande rätt tagen!
Hösten... vad jag älskar den.
Grattis till en härlig upplevelse! Har själv aldrig fått se en morkulla sittande på marken, bortsett från ett litet gäng med små ungar. Men visst slår hjärtat alltid några extraslag om man stöter upp en morkulla från en vinterbäck eller får se en spelflygande mot en försommarkvällshimmel... ;)
SvaraRaderaabsolut en av mina topp-fem-upplevelser! dessutom på tomten... ;)
SvaraRadera