skogsrået

tröttheten som har legat som ett dis inombords de senaste dagarna försvann som i ett trollslag. På vägen hem från simhallen kändes det som om gastarna lämnade kroppen och nu bredde ut sina isande fuktkalla slöjor över landskapet för att istället kväva den spöklika solnedgången.

Lantvägen som är krokig och smal gör det inte enkelt att stiga ur för att ta bilder, men jag hittade slutligen två ställen som kändes säkra nog för en snabb klick med mobilen. Äntligen fann jag känslan som var ett med mig, den som jag faktiskt har saknat under hela hösten. Kanske har den bedövande vackra hösten varit en smula för vacker för mitt sinnelag, kanske jag behöver fukt för att må riktigt bra. Men så är jag fisk.

Trentemøller - The Dream
Nielsen - Tågen letter