rötmånad

utan kamera i skogen, låter inte det som en dansk gladporrfilm från 1970-talet? Utan trosor i Tyrolen, Mazurka på sängkanten, Kyrkoherden, jag minns de där affischerna som biografgubben kom och satte upp på familjens kondis, och som jag tittade på med lysten blick. Vad synd att jag aldrig samlade på dem. När jag kommit upp i åldern smögs det in på porrmatiné tillsammans med bästisen, salen var i det närmaste tom och vi delade den med en av handlarna i byn; en helgrå ungkarl som hade en trist klädbutik ihop med sin lika grå syster. Hur läckert det än kan låta, så såg jag inget annat än en tragikomisk gestalt i mannen som för att undvika igenkänning hade tryckt ner sin långsmala gestalt djupt ner i de vinröda manchestersätena. Ganska osmidigt, om man såg ut som Ville Vessla.

Utöver porrfarbrorn fanns såklart även Barfotanisse och han blev misstänkt för allt som hade med sexuella anspelningar att göra. Eftersom han gick med foten bar i trätofflorna fick han utgöra blottaren, fullgubben och snuskgubben, allt enligt uttråkade ungars hemska logik.

Biografen i Örkelljunga ja, vilka minnen. Där la man många timmar, både i kön till visningarna och till den lilla kioskdisken av glas och bajsbrunbetsat björkträ. Att fyrtio- och femtiotalet hade varit bygdens ekonomiska peak syntes tydligt i både inredningen till bian och kaféerna. När Örkelljunga mådde som bäst fanns det inte mindre än fem kaféer och en ölhall, där du kunde spela biljard(!). Det var bästisens pappas hak. Benno hade säkert fullt sjå att bearbeta de frireligiösa själarna som kommunen till så stor andel bestod av - som den osynlige gubben i manchestersätet framför oss och hans syster. Jag vill inte tänka på vad deras lördagsnöjen bestod av... lingonrisbassning, svamppockning, sen sju Ave Marior på bara knän till ackompanjemang av den niosvansade katten. Bredvid kaféerna är frikyrkorna smakprov på tidsfördriv som florerat här i bibelbältets sydligaste utlöpare, frikyrkosamfunden vann kampen och tog snart över byns nöjesutbud. Det är nästan som i Amerikat: Femtiotalsvurm och sexuell dubbelmoral. Nej, förresten, här regerar total dubbelmoralism, från politik till handling. Egentligen fanns det bara en ärlig utpost och det var en blogg som vågade göra revolt mot all ytlig präktighet och låtsad god smak, men "Örkelljungabilder" vilar numera i frid. Salig, Salig.

Det närmaste jag kommit erotik idag är synen av de regnfuktiga, seniga avenboksstammarna och ett hett bastubad bland överviktiga tanter. Men när byxvätan kommer utifrån kan man hålla sig från lystna suckar, trots att den varmfuktiga rötmånaden är här.

Tame Impala - The Less I Know the Better