tisdag 11 augusti 2015

serious shopping

Herringbone.
Klassiskt, ekonomiskt och värdigt
sådärja, upp med fötterna, en halv kopp kaffe och en öppen marshmallowpåse och jag kan andas ut. Det är ganska påfrestande med shoppingdagar, även de som bara är till lyst. Lund är en fin stad om man är vuxen och bär en laddad plånbok - eller har någon med en sådan med sig. Jag minns hur jobbigt jag tyckte det var att som lundastundent ständigt känna sig åsidosatt och fattig, stan kryllar av lockande butiker och jag vet av erfarenhet att höstarna lockar ännu mer med sina mjuka ulltextilier och höstfärgerna. Jag är en ekonomisk själ och unnar mig sällan saker och när jag gör det vill jag att de ska gå att använda i trettio år, minst. Är man vänligt lagd kallas en sådan som jag klassisk i smaken, ekonomiskt klassisk. Aka Snål och trist. Min vän, som är en stolt höginkomsttagare, bjuder gärna på en lunch mot att i gengäld få shoppingtips av mig, på så vis kan jag handla utan handla s.a.s. Idag tvingade jag honom till ett tweedvästinköp på fina gatan, medan jag själv fyndade en kasse på digra Erikshjälpen, det blev en pläd, en kudde och två skivor samt ett paraply för summa summarum 100 riksdaler och jag är helnöjd. Ja, och en ost kunde jag inte låta bli, efter att ha smakat av Bengtssons sortiment och ställt den numera obligatoriska frågan; har ni Trentino? Jag skulle bli mycket förvånad om de svarade jakande, vilket gör att jag har en relevant fråga och slipper handla. Idag hittade jag ändå en snarlik ost till ett vettigt pris, Alpost från Österrike. Om du hittar en sådan, eller ännu hellre - en italiensk Trentino - slå till! Du kommer inte att bli besviken.

Jag hittar alltid en mängd saker jag gillar, men aldrig något jag behöver. Det gör att jag kan ägna mig åt seriös shopping utan att bli ruinerad, för jag köper sällan något jag inte behöver. Eller aldrig. Och har jag väl spetsat in mig på något kan jag inte byta inriktning, det finns säkert en diagnos för mitt syndrom. Stövlarna jag vill ha, t.ex. kan jag se mig i stjärnorna efter. De jag har sökt ut måste ha högt och smalt skaft, eftersom mina tunna vader annars skramlar runt och släpper in regn, vilket motverkar syftet. Dunlop heter ett känt däckmärke som även säljer gummistövlar och det bådar gott. De senaste gummistövelinköpen har varit en djup besvikelse, eftersom de har visat sig innehålla mer plast än gummi och har därför torkat ut efter ETT ÅR. Observera de arga versalerna. Gummistövlar ska hålla i 25 år, minst, eftersom de inte är modeprylar utan praktiska utensilier.

Nå, så långt. Och nu ska jag kolla upp om skivorna jag handlade för 10 Riksdaler har varit ett klipp. Tills dess!

hmmm

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar