stenkoll

man gör en massa saker hela tiden; tillverkar, reparerar, underhåller, sparar, skapar, drömmer, älskar, vårdar, ömmar, bryr sig. Tänk en framtida generation som förstår värdet i allt detta slit. Om den nya tekniska revolutionen förstod att fördela rikedomarna jämnt skulle vi alla ha mer tid för varandra och slippa oroa oss och slippa tävla om utrymme. Vi kunde se skönheten i det allmänna igen, det gemensamma. Jag tycker som Roland Paulsen skriver, att vi borde sluta lyda och leva mer. Inse att människovärdet ligger långt utanför arbetslinjens syn på oss som individer.
Ge oss tid och utrymme att leva det liv vi vill ha, i det tempo vi klarar av. Det är min fasta övertygelse att alla skulle tjäna på det.

"Det är skönt att gå

En gammal gärdsgård är också med

Det är den stund då stenarna tänker som bäst [...]"

ur Gunnar Ekelöfs "Om hösten", 1951

Filosofiska rummet om meningen med arbetet