varför älskar vi förtryckaren?

förtryckande perfektion

så inleder Birger Schlaug dagens text och jag behöver inte läsa mer för att spinna på min egen version. Nioåriga pojkar och stora väktare, nyanser av Grey, fascism, en svart episod av mitt eget liv. Varför tar somliga personer parti för den starke och inte den som ligger? är det av rädsla för sitt eget liv, sitt eget rykte? Är det av rädsla överhuvud taget eller handlar det om bristande civilkurage, detta utdöda ord.

När jag själv hade blivit utsatt för våld i mitt hem fick jag höra att jag kunde skylla mig själv som gått tillbaka förra gången. Jag blev beskylld för att eventuellt påverka min egen banemans mamma, jag kallades för hatisk, sjuk, orättvis. Och allt inom loppet av ett par dagar, endast en månad efter det att jag hade legat sönderslagen i mitt lilla sovrum. Vad är det som gör vissa människor så råa inombords? varför sällar vi oss till grupper som åberopar lag och ordning. Raka rör.

Det undrar jag idag.

Nu ska jag läsa Schlaugs version och gå vidare med mitt liv.

Stars - Angel Olsen
Tomorrow is a Whole New Day - Cressida