Helgen har gått och jag är på ett sådant humör som man blir av god mat och vin, roligt besök och vackert väder. Tösen har varit här med sin pojkvän - som är stadsbo och inte särskilt van vid gummistövlar eller friluftsliv, men han är nyfiken. Förutom att träffa kompisar och festa runt har han fått följa med på de finaste vandringarna närområdet har att erbjuda. Man vill ju imponera... Grabben har nu fått titta på vulkanmarker, märkliga svampar, fuktängar, ångande bokskog och utstått lösdrivande kossor och får på armlängds avstånd, och utöver att behöva klämma in fötterna i ett par nummer för små stövlar, och sen behöva trampa på ojämn mark under ett par timmar, har han stått på näsan på såphala trästegar. Vad ska man inte behöva gå igenom för att stävja en morsa med både hagelbössa och hushållets enda bilnycklar?
Nu är den bästa av årstiderna. Hösten har verkligen kommit igång och lövverk och svampar formligen exploderar i kaskader av scharlakansrött, cinnober, brandgult, purpur, magenta, citrongult och absintgrönt. Jag befinner mig mitt i det tidiga italienska renässansmåleriet av Masaccio eller Filippo Lippi, där ädelstensfärger på bladguldgrund får kulörerna att glöda och pulsera inifrån. Naturen är makalös.
Sedan ett par dagar ligger mattorna i omlott över golven igen och jag har skaffat en som pryder golvet till tösens rum. Idag och strax innan hon for vidare igen hjälptes vi åt att få innerdörren till köket på plats, vilket är det sista som krävs för att ta emot kylan. Jag är rustad...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar