sålt smöret? |
Här hade jag tänkt avsluta tankepausen men kom under tiden jag rullade bullar och diskade att fundera litet mer kring jämförelsen. Den är inte så dum ändå, för precis som en liten liten gumma kan jag känna mig nöjd och glad i det jag själv utför och klarar av. Att som en liten liten gumma ses som ett nederlag och outcast är en ensidig bild. Under Beskows tid var hon säkert en dam man kunde se upp till, för hon levde ett liv fullständigt skapat av hennes egna rutiner och behov. Mitt eget lilla liv är som ett företag och kräver både beslutsamhet, ekonomiskt sinne och sinne för planering och ordning - utöver fantasi och en sjujädransanamma vilja förstås. Ett liv som en liten liten gumma är inte så långt ifrån verklighetens entreprenör eller företagsschef och så slipper en ha någon som beslutar över ens huvud - Till skillnad från tomtebobarnens mor är en som liten liten gumma sin egen chef, och så länge jag har ekonomi att ge hönsen och katten, tösen och mig, mat och värme så har vi det gott. Riktigt gott!
Och när jag är mätt på mitt liv i skogen kanske jag flyttar in till staden och skapar mig ett kollektiv, likt tanterna Grön, Brun och Gredelin... men det är en annan saga. Och vad Farbror Blå anbelangar så finns han på landet med (det ska gudarna veta) men han får vänta på sin tur. Var sak på sin plats, en sak i taget.
Sir Lord Baltimore - Lady of Fire
en lever farligt på landet |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar