lördag 31 januari 2015

litet om utplånande snällhet och förintande vänlighet

en snäll flicka är retuscherad och piffig,
enligt Google
att vara snäll har en självklar plats i vårt medvetande, det är förmodligen ett av de första värdeord vi får lära oss. Du lär dig snart att vara snäll för med sig fördelar, du skaffar dig bundsförvanter, kompisar, medlöpare men märker med åren att snällhet även har andra sidor. Passar du dig inte kan du bli utnyttjad för egenskapen. En snäll person behöver ingen ta hänsyn till, be om ursäkt för eller ta på allvar i samma utsträckning som någon som ställer krav och gnäller. En snäll person förstår alltid att andras behov måste komma i första hand, det är som en naturlag och ingår i konceptet att vara snäll. Självutplåningen är ett faktum.

Har snäll och dum plötsligt blivit sak samma? för egen del gick detta upp för mig under högstadiet när en klasskompis kläckte ur sig att även en kossa är snäll. Vad hände?
Funderar utan att bli riktigt klok. Kanske det har med graden av vuxenhet att göra, en med åren stegrande form av cynisk föreställning om att världen är en marknadsplats där vi måste slåss för existensen och där värden är påtagliga saker vi skall göra oss förtjänta av. With sweat.

Med dekonstruktionen och poststrukturalismen kom fler hinder och uttrycket snälla flickor klingade plötsligt inte längre lika rumsrent som snälla pojkar. Under 80-talet revolterade tjejer mot snällhet genom att ta för sig på ett tydligt mansmanér. Med breda axlar armbågade de sig nu fram i karriären - eftersom en kossa var snäll. Snällhet blev ett omodernt ord som förpassades till skräpkorgen, för att senare få en självklar revival under hipster-eran, dock i en mycket urvattnad form och möjlig att köpa på Ebay (företrädesvis om du var utrustad med ett ymnigt skägg). Snällhet blev en marknadsstrategi med tydlig könsuppdelning.

peace and love, hipsta style

Om vi nu ser till närmare relationer finns även den andra sidan av snällhet, den som låter dig vänta och inger hopp. En snäll person kan samtidigt vara oerhört kvävande i sin snällhet. Genom att undvika att vara rak och ärlig i sina intentioner kan en snäll person bli falsk och den värsta formen av snällhet kan på så vis utvecklas till en utstuderad form av manipulation. För att förenkla saken kan vi kalla denna form för vänlighet istället.

Vänlighet är en finurlig form av råhet, särskilt när den inger hopp intill förtvivlans gräns och arbetar med gränssnitt utan indicier. Låt mig förklara såhär: En vänlig person klarar sig igenom snåriga intriger och politiska kontroverser, kärleksaffärer och livet utan att behöva förklara motivet. Vänlighet arbetar med välkända kulturella koder, de blir lätta att uppfatta men går även att göra underförstådda. Meta-vänlighet inträder om själva handlingen vittrar sönder av det väluppfostrade ordflödet, de skolade manéren. En människa som har lärt sig att vänlighet varar längst vet att den gör det i alla lägen. På så vis kan en person uppfattas som oerhört trevlig och social av omgivningen, medan mottagaren kan se vänligheten som oerhört stötande, kanske rentav provocerande och djupt sårande. En polerad yta reflekterar mottagaren men avger ytterst litet av sändaren. 

Edouard Manet, Baren i Folies Bergère.
Notera spegelbilden

Av denna, liksom så många andra skäl, föredrar jag personligen en rak fiende framför en falsk vän (här haglar det klyschor, men klyschor styrker tesen att många delar och upplever saken på liknande vis). Att vara rak är en konstart som kräver mod, takt och känsla, för en vill ju inte såra. Dock sårar det djupast om processen drar ut på tiden, så som till vänlighet och snällhet maskerat hyckleri och fromleri gör.

Vänligt och bestämt.
Rakt och rättframt.
Äkta och genomtänkt.
Så mycket humanare, så mycket snällare och så oändligt mycket vänligare i längden, om du frågar mig.

Snällhet gör saken värre - Håkan Lindgren, SvD

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar