solen är blå

blå jätte

inom semiotiken talar man om språkets teckensystem och olika betydelsenivåer. Konsten har även använt sig av semiotik, av den enkla anledningen att bilder består av tecken, precis som språket. Umberto Eco som jag läser idag igen, är en av de mest framstående semitotikerna, vilka hade stort genomslag under nittiotalet med Ferdinand de Saussure och Charles Sanders Peirce som stöttepelare. Iden att kunna dela upp saker i små beståndsdelar och på så vis kunna tränga igenom till en slags grundläggande, universell förståelse, är relativt gammal och idag har vi kanske övergivit den till förmån för mer komplexa förklaringsmodeller. Åtminstone trodde jag det... tills jag stötte på en forskare som anser sig kunna peka ut psykopater på facebook genom att granska statusuppdateringar. Sådan kunskap kan vara oerhört farlig i fel händer. Kvantitativa mätmetoder i all ära, men när det kommer till det mänskliga psyket behövs verkligt finkalibrerade verktyg. Som jag skrivit tidigare, så handlar språk om olika betydelsenivåer. Inom semiotiken graderar man nivåerna i fem skalor, från tomma tecken till kodade innehåll.  Ta den enkla meningen solen är blå. Den första nivån, kallad den ikoniska, ser på meningen som en mening med tre ord. Solen är blå.
Andra nivån, kallad index ger meningen innehåll, och vi börjar jämföra med andra substantiv och färger och kliver in i en vetenskaplig analysering.  Är solen verkligen blå? I den tredje, symboliska nivån, ges meningen en underförstådd innebörd som enbart en införstådd grupp människor kan förstå, meningen får en kulturell tyngd. Solen är blå, likt Marias mantel. I den fjärde nivån, den metaforiska, har gruppen människor krympt till att innefatta en tid, epok eller samhällsgrupp. Solen är blå kan nu innebära något dolt och inbegriper ett helt system av jämförelsematerial där substantiv och färg kan stå för något helt annat. Den blå solen är som mitt inre. I det femte och sista gruppen, kallad kod, har meningen fått en en diametralt omvänd betydelse och kan enbart förstås av ett litet initierat fåtal människor. Ironi befinner sig i detta stadium som även kan resultera i meta-varianter. Hur djupt som helst. "Solen" är "blå".

guldkod

Ja, vad ville jag säga med detta nu då, annat än att repetera gammal kunskap, raljera över en citerad forskare och varna för kvantitativa metoder och tycka att kvalitativa är att föredra... kanske inte något mer än att påminna om att livet inte alltid går att förutse med hjälp av grafer och kalkyler, se bara på dagens matematik och falsifieringsmodeller. Känslan går inte att förutse, och skulle den råka ut för det är den smart nog att ändra riktning. Känslan är friare än logiken och är därför, enligt min mening, störst.

Om solen var blå - Anders & Putte (Anders Lundin och Lars in de Betou)