 |
| August Malmström Älvalek 1866 |
jag har transkriberat gamla brev idag och inte förrän mot eftermiddagen unnade jag mig den dagliga promenaden. Då jag var framme vid parkeringsplatsen hade dimmorna hunnit lägga sig i tjocka sjok. På vägen hem vindlar sig grusvägen genom hagar och skogspartier och i skymningslandskapet kom tankar kring naturfenomen, sådant som människor under 1800-talet brukade ägna sig åt, kanske i högre grad än idag. Konstnärer och författare, tonsättare och andra romantiker har beskrivit sjöarnas och hagarnas magi med de dansande dimmorna som besjälade, trollbindande och farliga. Naturen kunde även vara ett medel att behärska andra. Gå inte för långt ut, skogsnuan tar dig. Akta dig för näcken och bäckahästen. Om du hör skogsrået är det för sent.
 |
| Nils Blommér Ängsälvor 1850 |
Då jag pluggade folkloristik fick jag läsa om sagoväsen som gränsvakter och om skillnaden på hur långt flickor och pojkar tilläts gå. Det var skillnad på vem som kunde dö och vem som fick ingå avtal eller bli hjälpt av de onda krafterna när man konfronterade dem, och reglerna, de sociala koderna, traditionerna, fortplantas genom generationer. Det anstod främst de äldre kvinnorna att berätta om de hemliga lagar som naturen härbärgerade och som inte kunde ifrågasättas, eftersom
"det är naturligt". Kvinnor såg på så vis till att begränsa andra kvinnor och kunde även använda sig av detta i svartsjukedramer och personliga vendettor, medan man gav de unga männen frihet att utforska naturen. För homosexuella gavs inget utrymme alls. Vem sa "Naturligt"?
Naturen, både en källa till njutning och oro.
Paul Butterfield's Better Days - Countryside
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar