tisdag 30 juni 2015

sommar

idag kom den där härliga känslan av välbefinnande, det som ska kännas djupt inne i magen när man är avslappnad och nöjd. Som en egen sol djupt därinne.
Så längesedan det var.

Få se nu... receptet. Solsken, cykeltur med bryggbad, utetorkad tvätt, boccia i gräset, GT och helgrillad kyckling med bönsallad, en cigarr i skymningen. Men viktigast av allt är ändå sällskapet, för tillsammans med människor jag känner mig hemma hos flyter tillvaron. Vi fyller i, tar tag i saker där de behövs, tillsammans. Och när vi vill ha enskildhet tar vi det. Tystnad är inga problem, eller ljuden. Inget stör tankarna eller integriteten.

När P och T spelar musik eller diskuterar samtidigt som jag läser, tillförs en ljudmatta som förstärker stämningen av hemtrevnad. Det blir hemvävt utan att var tamt, randigt utan att vara tradigt, liksom. Vi skämtar, kastar in tykna kommentarer emellanåt, använder oss av familjär jargong. Efter 18 år under samma tak utvecklas en samtalsform som kan vara svår att förstå och dela om man är lagd åt det svartsjuka hållet. Med exet gick det bra, han visste sitt värde och förstod vikten av att hålla en stukad familj vid god vigör, men jag vet att det ställer krav på en utomstående; så länge som hen väljer att vara utomstående, förstås.

Ja, det blev en lång utvikning om självklarheter. Eller är de det, självklarheter? för någon som aldrig har haft en familj med barn så är det inte självklart, precis som kärleksproblemet i boken jag läser. Den hade kunnat ta mig hårt om jag inte hade haft den där trygga ljudmattan bakom mig idag. Minnen av mina egna erfarenheter skulle lätt kunna överrumpla den aldrig så skinande solen, men nu var det inte så. Det finns en mening med allt.

CCR - Susie Q




2 kommentarer:

  1. ja! förutom alla mina kommateringsfel, då. Undrar om det finns en snabbkurs om sommaren... slarvig men lat ;)

    SvaraRadera