gated communities

flickan gick över stenbron hon hade hört vänner berätta om. Kättabro, den kättska bron, där kvigorna korsade ån för att bli betäckta. Naturligtvis var det en omskrivning för den omgivande befolkningen och röjde en tid då området var tätare befolkat än det var idag. Nattliga möten, skratt och fnitter. Nu bodde här mest småbarnsfamiljer och solskensbönder, inflyttade kommunalanställda och enstaka äldre kvinnor som hade bott här sedan de gift in sig på femtiotalet. Från en homogen bygd, till en homogen bygd.

På lördagsfilmen såg hon berättelsen om pojkarna från tätorten, om en gemenskap som präglades av vänskap i motgång och hon kom att tänka på sin prao på regementet, på hur samhället har kommit att efterlikna den militära ordningen och hur människorna där inne umgicks genom att gnälla över de gemensamma problemen. Män i grupp; en sup och allt gick upp för dem, två supar och allt var självklart, tre supar och världen var deras.

Hon vandrade vidare, där vägen gjorde en krök och brukade vara mörk av unga granar hade skogsägaren varit framme och röjt. Nu kunde hon se genom stammarna och dagsljuset silade ner på den risade marken. Snart skulle det växa där under och om ytterligare tre år skulle stammarna vara så grova att det började likna en skog. Tiden går, tiden läker sår, tänkte hon, men när hon kom upp längs stället med den förfallna kåken där kvinnan med hundarna bor, undrade hon om den klyschan verkligen fungerade i verkligheten. Dubbla presenningar på taket, en sedan länge bortriven veranda, dörren skev, plastmöblerna, köksavfallet och husvagnen vid vägen skvallrade om en djup misär, en fattigdom som vida överträffar det Sverige som journalisterna beskriver från sina uppvärmda stadskontor.

Att gå över ån efter vatten, leta efter berörande berättelser på exotisk ort, få ta del av toppen på isberget där flygresor, hotell och hobbys är den självklara livsstilen, tänker hon. Tre supar.

Efter ytterligare en bit kom hon till den lilla tvålängade gården, den som hade köpts upp av den pensionerade skogsbonden från byn längre upp och rustades upp under fritiden. Gräset nyklippt, volvon parkerad, gruset krattat, han var visst på visit idag också. Flickan hade aldrig sett hustrun och om kvällarna var gården mörk. Det var längesedan råmanden hördes från stallängan. På andra sidan vägen hade långtradarchauffören parkerat sin trailer på uppfarten till sin nybyggda röda trävilla. För dagen var Swedörren smyckad med tre ballonger, den enorma uppschaktade gräsmattan nyklippt och på trädäcket stod fyra vita blomkrukor på rad med prydliga etiketter istuckna. En trave planteringsjord skymtade bakom ena kortsidan. Ordning och reda, pengar på fredag, tänkte flickan och skyndade förbi den skarpa kröken där rådjuren brukade passera.

Dungen, med klungan av smågårdar står nu i full blom. Syrén och björk, fåren har klippts och ligger ner i väntan på regnskuren, göken hörs från öst. Runt kröken syns torpet. Lindhäcken har äntligen fått knoppar, snart syns hon inte mer.


Landberk - Why Do I Still Sleep