tisdag 9 juni 2015

rutin

soft
idag är en bra dag. Jag sitter framför brasan och tänker snart borsta tänderna, ska bara varva ner en smula först, på samma vis som mamma brukade göra, och morfar. Älskade morfar, som alltid satt och läste vid köksbordet med lampan tänd. Han gillade när jag kom och frågade, vi kunde prata om allt mjöligt han och jag, just som jag kunde göra med mormor. Det var bara det, att vi pratade om olika saker. Med morfar pratade jag om livet, mode, vetenskap, jorden, politik, krig, historia, konst, filosofi. Mormor och jag pratade tjejgrejer, och hon brukade uppmana mig att ha kul, ha massor av kul, ut och skaffa dig en pojkvän, tyckte hon, den du gifter dig med ska inte äga hela dig. Så sa hon, mormor. Med båda pratade jag om familjen och middagsdiskussionen brukade handla om släktkrönikor. Både mormor och morfar kände varandra väldigt väl, de pratade ofta om släkten och personernas egenskaper, deras dumheter och brister, deras smak och brist på omdömen, hur de dött och vad de levde av. Intressen och infall, personligheter. Jag kan mycket om min släkt på mammas sida, tack vare de där middagarna. Jo, jag gillar att lyssna, att lära mig och att ta in atmosfären i en till synes vanlig omgivning, sådant som många skulle kalla rutin eller vardag. Det är en av de saker som hamnar på listan över saker jag gillar. 

Massor av glada saker har hänt idag, solen sken och kollegor och elever har summerat terminen på ett alldeles naturligt och rutinerat vis; städdag, niorna mot lärarna i fotboll på Gröningen, lärarspexinspelning av en sliten slagdänga med ny text, fika, utebad på bryggan, rabarberpaj med vaniljsås, grillkväll, snickesnack, skvaller och skratt med vänner, brännbollsturnering och sedan hemmets lugna vrå. Välkänt och ändå är allt som på nytt. Nya samtal, nya konstellationer, nytt väder och en alldeles ny sommar. Tänk vad skönt att få leva mitt i livet och veta att varje liten gång vi genomför något gammat och välkänt blir det ändå något litet, nytt och okänt att ta med sig hem i bagaget. Jag är så nöjd med det lilla livet här i skogen och ser fram emot att få uppleva många fler, likadana alldeles vanliga, otvungna och rutinerade dagar och kvällar till. De för med sig så mycket i mitt liv, nämligen. Rutiner.

Just idag har jag inte tänkt en svart tanke. Inte en enda faktiskt.

2 kommentarer: