ibland ler lyckan mot en. Ibland skingras molnen. Idag fick jag ett av mina gladaste personliga besked på länge. Jag har blivit erbjuden ett jobb på mina egna premisser, inget fancy-schmancy men ett deltidsarbete som jag vet att jag kommer att gilla och orka med. Dessutom fick en av mina bästa och mest kompetenta vänner, som har varit arbetslös sedan vi draggade efter mormor i fel sjö, beskedet att han också har blivit kallad till en arbetsplats som han är klippt och skuren för, idag. Och som grädde på moset kom den där ursäkten till slut från en person som har burit sig illa åt, visserligen framprovocerad ursäkt men ändå. Känns skönt. En sten föll alltså med en stor duns idag… nu hoppas jag att mamma snart känner sig starkare och att vår lille älskade kissemiss som har varit borta sedan i tisdags kommer tillbaka helskinnad, men en sak i taget. Just nu gläder jag mig åt och ser fram emot att kunna bjuda tillbaka för de middagar och all den hjälp jag har fått av mina goda vänner. Det blir en fin jul.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar