Corona är en lurig jäkel, när tösen var här fick jag veta att hennes hyresvärd hade varit dålig och testats positiv för två veckor sedan, hon själv hade inte känt av något mer än trötthet och eftersom undervisningen sker på distans har hon kunnat fullfölja kurserna från sin rumskarantän. Hon är klok och har ett fönster öppet under natten, vädring och korsdrag är väldigt bra recept för att undvika flunsor. Förmodligen har flertalet av oss redan haft en dust av smittan utan att märka någon skillnad från de vanliga höstkrämporna. Trötthet, svettningar, koncentrationssvårigheter, förlorad smak och lukt och allmän håglöshet är sådant som alla lider av, i olika grad och mån. Vad värre är, tycker jag, är det sociala experiment som vi nu står inför och som kommer att få djupa konsekvenser för framtiden.
Människan som kulturvarelse har förändrats under pandemier, hennes sätt att tackla sociala barriärer och rädslor har löpt parallellt med tekniska landvinningar. När pestepidemier och farsoter dragit över oss har emellanåt hela landsändor ställts utan folk, med följden att flera små jordbruk slogs ihop och skapade utrymme för reformer och ny teknik. Det vi brukar kalla utveckling, och som ofta beskrivs likt en rak linje, är egentligen en cirkel utan vare sig början eller slut. Drivkraften är överlevnad, och överleva gör vi genom samarbete. Mitt cirkelresonemang är simpelt, och börjar och sluter sig kring information. Känslolivet förändras av isolering, det är ett känt fängelseknep och väldokumenterat i både fack- och skönlitteratur. Ett socialt liv kräver övning, precis som vilken färdighet som helst, och vem vill se en återgång till en tid när det luktade kroppsvätskor och avskräde och folk inte hade lärt sig att sätta korken i vissa kroppsöppningar.
Ja, a propos så har Staterna fått ett valresultat och tidernas kanske störste narcissist måste abdikera. Det kommer inte att bli lätt att ta över rodret i ett så djupt polariserat och ruinerat samhälle, och vem vet vad som sker när Trump startar upp ett eget mediebolag med ensamrätt över ord och bild. Hur som haver, vi har åtminstone en seger för miljön, och det mina vänner är en seger för framtiden. Utan www (wood wide webb) stannar inte bara vi i växten.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar