söndag 24 maj 2020

dagvill



Nu har vi fått regn och jag slipper oroa mig för att trädgården ska få det lika tufft som 2018, det har dock varit bistert kallt hittills under maj månad, men nu verkar det äntligen vända. På vägen till arbetet passerar jag ett stort kalhygge i höjd med Norra Rörum, fram till i höstas stod där en präktig bokskog. Idag är alla små bokplantor där bruna av frostskador. Att kalhugga är fördärvligt, det finns alltså inte några skyddande trädkronor kvar för ungplantorna, ni som har bilen utomhus året om, utan tak, vet vad jag menar. Här hemma förlorade vi första utplanteringen av tomat och chili på grund av frosten, men som väl var fick vi ett par nya plantor av P, som fått några över. I år har vi utökat planteringen med fyra pallkragar utöver den gamla jordgubbsplanteringen och potatislandet, och hoppas därför innerligt att IBC-tanken ska räcka, och att lagningen vid mynningen inte ska krångla.

Man får en del gjort när man beslutar sig för att stanna hemma ett par dagar, även om tankearbetet egentligen skulle behöva längre tid för att repa sig. Förut hade jag striktare uppdelade arbetsdagar och kunde separera arbete från fritid, men idag smetar jag ut min halvtid över hela veckan, och oroar mig dessutom för att inte göra tillräckligt. Den där känslan av att aldrig vara ledig. Även då jag är ute och promenerar tar jag med mig arbetet. Att få gå i alldeles egna tankar är oerhört viktigt, det laddar upp och befriar. Jag undrar om det där frihetsbehovet är inlärt sedan barnsben, jag är inte något dagisbarn och har aldrig behövt dela min tid med andra barn, mer än min bror och de vänner jag själv valde ut. Antingen blir man egoistisk, eller så lär man sig hantera ensamheten. Själv lekte jag mycket på egen hand, antingen i trädgården där hemma, eller på den trelängade bagerigården i byn invid Pinnån. Där uppfann jag olika världar och utvecklade den vilda fantasi som jag har haft stor nytta av senare i livet. Jag saknar den där rika inre världen idag, men vet att den återkommer, när tösen har sitt på det torra, och när jag har lyckats lösa arbetssituationen.




Attack - School Daze 

Nothing But Thieves - Itch


2 kommentarer:

  1. Det flyter ihop, här också. Jag har i många år satt en ära i att jobba på jobbet och vara ledig när jag ärhemma, men nu arbetar jag hemifrån och gränserna suddas ut. Fritiden får stryka på foten. Men bara någon vecka till...

    Kram!

    /Magda :)

    SvaraRadera
  2. härligt, Magda. Måtte det bli ordning på världen efter detta. Hoppas kan man ju :)

    SvaraRadera