Trendspaning

 Nätterna bär fortfarande med sig minusgrader och jag eldar om morgnarna. När tösen har åkt till skolan går jag igenom saker som sker omkring mig, ihop med resterna av morgonteet och med katterna liggande på var sin plats.


Det har talats en del om serien Vem bor här på arbetet och jag blev tvungen att ta en titt igår.  Programmet kretsar kring fem hårt stylade personer som visar upp sina lika hårt stylade hem för Peppiga Pia. Du som tittare ska, med hjälp av en hårt marknadsförd smartphone-applikation, tävla om att gissa dig till vem som bor var - vilket inte alls är särskilt svårt. Enkelheten i upplägget och svårighetsgraden i gissningsleken döljer ett mycket mörkare budskap som jag har svårt att svälja. Med hjälp av lyckade, hårt nischade statister smyger sig en unken politisk poäng in hos dig som tittar, och den kretsar bara kring din, din makes, eller dina föräldrars lön - för vilken doktorand/undersköterska/statligt anställd kan bo så? Det är Konsumenten som kommer i första hand här, inte individen, hur mycket manusförfattaren än vill få oss att tro på det.

Igår var jag på ett nytt möte, och det gick bra. Min framtida gruppchef vill att jag börjar så snart som möjligt, men eftersom jag nu är anställd som vikarie gäller inte uppsägningstiden på en månad, och sistadatumet (31/8) på kontraktet är bindande. Jag har sett fram emot mina första fyra veckors betald semester på jagvetintehurlänge, och hoppas att detta lilla lyxproblem går att lösa utan slitningar. Inom en snar framtid kommer jag att ha en ny titel, och nya göromål, som jag hoppas att jag både kan axla och utveckla. Kanske du snart kommer att se även mig göra karriär, och figurera på TV som stylad reklampelare?
Nä förresten, det tror jag att du slipper.

Och i gårkväll anlände göken! Ko-ko