tisdag 28 maj 2019

Trollsländekalas

Spjutflickslända, Coenagrion hastulatum

Eftersom det är trollslände- och fjärilstider igen blir det inte så många långpromenader just nu, istället håller jag mig i närområdet och helst omkring vattendragen. I morse tog jag en tur till de tre nyanlagda dammarna från Bolmen-projektet, som ligger ca 150 m från torpet. Platsen har blivit gravt förändrad i omgångar, från att ursprungligen ha varit en grusås med stora omkringliggande alkärr, till tallskog och nu en bred grusväg... För ca 30 år sedan etablerades det ett grustag här, och för sju år sedan när jag flyttade hit, hade såren efter grävmaskinerna täckts igen av en tät tallplantage med tjocka ljungmattor inunder. Det var ett omtyckt ställe för hackspettar och kungsfågel men även blåvingar och lustiga långhorningar, tallbock syntes ofta.

Damm 1

Efter den senaste grävningen tog man bort större delen av tallbeståndet och passade även på att schakta bort det översta, kvarvarande sandlagret. Eftersom sand är en eftertraktad naturråvara idag, och det syns på flera håll runt omkring, grävs det och schaktas bort enorma landareal i norra Skånes skogstrakter. Det är verkligen bedrövligt att se hur en råvaruexploatering av en produkt som ändå är så billig som sand kan förändra jord och mark för boende och levande här, för all framtid.  Nåväl, detta är visserligen en annan historia, och kanske orkar jag ta mig an den en dag.  Just nu har jag beslutat att se på förändringen med uppskattning, för det jag kallar trasig natur kan ge förutsättningar för andra levnadsbetingelser än den antropocentriskt präglade nyttan. Trollsländor är ett utmärkt exempel på liv som snabbt är på plats vid nyetableringar, till skillnad från de flesta fågelarter som tråkigt nog måste se sig utmanövrerade av plötsliga, människorelaterade habitatförändringar. Näktergalen är ett praktexempel, då buskage och ytvatten ofta schaktas undan för att inlemmas i allt större odlingsmarker.

Damm 2

Eftersom två av dammarna har fin natursandbotten tänker jag att det borde finnas goda förutsättningar för trollsländelarver att etablera sig här. Vid den tredje dammen, som ligger alldeles intill, har har kossor gått och betat i hundra år, så därför är botten slammig och vattnet visar tydliga tecken på övergödning. Här växer en helt annan flora som är slemmig, fet och tät av bl.a andmat och trådalger.
Skillnaden mellan de tre dammarnas flora och fauna ska bli väldigt kul att följa framöver. Jag hoppas särskilt på vattenaloe, för den tjusiga, gröna mosaiksländans skull...

Damm 3

Förra sommarens torka gjorde att den lilla dräneringsfåran som utgör dammarnas ena tillflöde torkade ut väldigt snart, men dammarna har grävts där det tidigare varit alkärr, så tillflödet är säkrat. Det syntes tydligt idag, och jag blev väldigt glad över att se att grodorna hade etablerat sig här, särskilt i den första dammen som har minst kantvegetation. I den andra dammen har starr, svalting, dybladsväxter, kaveldun och nate slagit rot, och det var även här jag hittade dagens första flickslända.
Även om jag nu måste lära mig de knepiga flicksländorna, så bådar det ju gott för framtiden!


3 kommentarer:

  1. Är du professor i biologi också ?
    mvh
    Lars

    SvaraRadera
  2. Har läst en del av Dina inlägg från början, Du är enastående P
    Jag blir helt tagen..o lite rädd.
    Att det finns så mångfacetterade människor o att
    du törs dela med dig.
    Tanken !!
    Språket !!
    Lars

    SvaraRadera