I de ädla sopornas tidevarv

vi lyssnade på ett ovanligt långt inlägg på radion idag om miljön och energipolitiken, där naturskyddsföreningen fick agera sakkunnig (alltid något). Flera sopförbränningsstationer är överdimensionerade och behöver importera sopor för att kunna drivas med full effekt. Sopförbränningsstationer ses som en framgångssaga och är en expansiv bransch i Sverige. Lönsamhet, lägre värmekostnader är incitament som framhålls av den positiva falangen och T tyckte att det borde finnas fler 13-åringar på beslutsfattande poster, eftersom, som hon sa, t.o.m. en idiot kan förstå att det är orimligt att köpa sopor och importera med energiåtgång, och sedan spy ut avgaser för att vi skall kunna bibehålla och helst öka vår energiförbrukning. Jodå.

Jag berättade om hur samtalet kring energi löd när jag var ungefär i hennes ålder. I oljekrisens skugga fick min generation läsa och lära oss att ta gemensamt ansvar för energisparandet. En energisparkommitté tillsattes, broschyrer trycktes, stickers, tidningsrubriker sattes... t.o.m. i skolorna ekade slogans som släck lampan när du går ut, koka potatisen på eftervärmen, sätt på dig ullsockorna. Fast då, 1976, hade vi fortfarande tjocka gjutjärnsplattor, farmödrar som stickade sockar och våra klassiska glödlampor avgav spillvärme. Tekniken har gjort oss alltmer sårbara. Den stora skillnaden idag från debatten igår handlar om graden av solidariskt arbete. Hur kommer det sig, vad hände med min generation?

När får vi idag höra talas om att vi alla gynnas av en lägre konsumtion, annat än i "subversiva vänsterextrema sammanhang"? Så länge som normativitet likställs med nyliberala recept, som att köpa sig ur en kris, öka produktivitet och konsumtion kommer vi aldrig förstå att vi alla håller på att köpa oss in i fördärvet. Vi folket, förväntas sitta där i det flimrande ljuset från datorn och äta vårt billiga, panikuppfödda griskött tills vi insjuknar. Och sedan kommer vi folket skylla våra krämpor på att ingen gav våra tynande kroppar medicin i tid. Om ingen i beslutsfattande ställning vågar planera längre än fyra år framåt så blir det kanske så.

Och a propos sophanteringen är mitt tips: Gör det lokalt, bränn soporna på plats och se till att hålla energiförbrukningen i schack. Se sopberget som en konsekvens av vår överkonsumtion, inte som en tillgång som bör öka.

God morgon!

Killing Floor - Out Of Uranus