Det är korta dagar nu, man hinner knappt förtära frukosten innan mörkret faller igen. Jag har åtminstone varit ute på en rask och kort promenad till kvarnruinen och lyssnat på fågelsång och vattenplask. Ingen kungsfiskare, men dess fler stjärtmesar och sjungande gärdsmygar. De är för söta. I väster hörs en motorsåg och innanför de skeva grindarna kacklet från mina uppspelta höns som följer mig som hundar nu när ledarhönan försvann, och skrockar nöjt över de gamla fröna och utgångna nötterna jag hittade nere i skafferiets mörkare skrymslen. Sex ägg ligger i ett vackert inslaget paket och skall snart levereras till mammas dörr efter att jag har tagit julsäsongens sista bad. Det var något ärende som hemtjänsten hade missat och badhuset håller sedan stängt till obestämd framtid. Håret lär väl få se ut som svålen på en gris emellanåt men det finns värre saker att oroa sig för.
Kommunen har en stadig uppgång av covid-fall och Region Skåne har utlyst förstärkt katastrofläge. Först nu talas det om en andra våg, vilket experter på smittskydd har varnat för sedan väldigt länge, medan politiker anammat går-det-så-går-det-mentaliteten i vanlig ordning. Nu sitter vi där vi sitter och måste hjälpas åt, oavsett orsak så går sjukvården på knäna. Agnes Wold skriver alltid så bra och tröstande, men alltför få tar till sig hennes forskarord om öppen och gränslös förhållning till fakta. Det är förstås lättare att vara strikt kategorisk och skylla ifrån sig, särskilt på sittande regering, men vilken regering hade åtgärdat strukturerna som ligger bakom sjukvårdskrisen? Nej, vem orkar bry sig om historien bakom, och var i vetenskapen finner man stöd i redan på förhand dragna slutsatser och förutfattade meningar baserade på lösryckt statistik... Människor älskar drama, och när dramat ebbat ut skapar vi nytt i en ständig malström av död, elakheter och tristess.
När det finns så mycket vackert att leva för.
Själv fortsätter jag att lyssna på musik och vandra i naturen, och mellan de girigt slukade böckerna drömmer jag om en skön och grön framtid. Kalla mig världsfrånvänd, men det fungerar för stunden. Och om drygt fyra månader grönskar det!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar