Gerhard Nordström 1925-2019

Sommaren 1970

Gerhard Nordström målade jorden, gräset, det vida landskapet och rädslan för kriget. Han berättar om hur kriget påverkade honom redan som liten gosse, när han lekte med tyska barn som hade räddats undan fronten bara några kilometer därifrån. När så det etiopiska kriget bröt ut berättades det för en tioårig Gerhard genom en kristen missionär hur de italienska soldaterna bombade svenska rödakorstält. Värnlösa kvinnor och barn.

1939 utbröt ett nytt krig och samtidigt skrevs Gerhard in på skånska målarskolan i Malmö. Han berättar om hur han tas omhand av äldre elever, vars fokus på honom gjorde att han vågade ta språnget från det kommersiellt inriktade reklammåleri som han i annat fall med stor säkerhet hade hoppat på. 1943 kom han in på konstakademien i Stockholm.

Jag minns en påbörjad avhandling under mina år som konsthistorieelev, den handlade om vilka som vågade ta språnget ut i detta osäkra universum kallat konstnärskap, och vilka som lyckades. Prästbarn, konstnärsbarn och i viss mån även lärarbarn stod högt på listan, där arbetarungar och barn till statligt anställda rankades lågt. Rädslan för att inte kunna försörja sig. Föga överraskande, men ändå något som har färgat min syn på samtidskonsten. Gerhard Nordströms far var präst, och även modern stöttade honom i synen på omvärlden. De turer Gerhard tog ut i odlingslandskapet för att leta valörer och skiftningar startade med hans och moderns promenader i hemtrakten. Det är tydligt att Gerhards pensel vet vad den talar om, när den beskriver jordhavet utan slut. 

Torkan

Trots rektorerna Fritiof Schüldt, Ragnar Sandberg och senare Otte Skölds uppmaningar att sluta med måleriet, gav han inte upp. Den skånska måleritraditionen, där färgen är central, var omodern för de modernistiska stockholmarna som vurmade för framgång, styrka och manligt mod. Stockholm låg för långt från kontinenten för att känna till krigets verkliga fasor, och ingen trodde på berättelserna om Auschwitz och fascismens ondskefulla baksidor.

När kapprustningen eskalerar under 1960-talet tar han språnget ut i det antikrigstema som har blivit hans signum. I affischkonsten kunde Gerhard bygga upp stora scener utan att ruinera sig på konstnärsmaterial, och han låter nu bilderna närmast omge betraktaren. 1969 kom nyheten om massakern på hundratals civila i Song My, nyheten var då ett år gammal och hade tystats ner av den amerikanska armén. December 1969 publicerar Life Ronald Haeberles foton och 1972 ställs Gerhard Nordströms svit "Sommaren 1970" ut på Galleri Glas.
Vi den tiden bodde Gerhard i Maglehem där miljön och minnena från barndomsidyllen blandades med fasorna, hela hans liv hade gått ut på att bearbeta andras krigsmedvetanden. 

Haeberle, My Lai

Det är hans generations medvetande vi ser i bilderna, likt Anselm Kiefer i Tyskland bearbetas skuld och skam över orättvisor och mänskligt lidande. Under 1970-talet fortsätter kampen, nu med inriktning mot miljöförstöring och skövling, ständigt civilisationskritisk, ständigt medveten, alltid skånskt, realistiskt-taktilt. Gerhard talar om metafysisk fysiskhet, om valörer, skönhet, närvaro, och känslan av den torra färgen under fingertopparna. Schumring, lager på lager, likt målerisk skulptur.

Besprutning

Ihop med Staffan Ehlén bildade Gerhard Nordström Forumskolan i Malmö 1965-77 som 1995 blev Konsthögskolan i Malmö.

Gerhard Nordström är nu död, med honom försvann en stor bit av det som en gång kallades det svenska samvetet.

Greta van Fleet - Lover, Leaver
live at Lincoln Hall, Chicago