Aniara

jag gjorde en resa till Blekinge igår, ihop med tanter och farbröder från konstföreningen i Klippan. Jag såg inte något intresse för konsten hos dessa pensionärer, annat än ett självförhärligande och ytterligare ett sätt att rentvå sina rasistiska och misogyna åsikter.

Konsten var fantastisk, medresenärerna inte.

Jag köpte mig en liten bok på Karlskrona museum som jag läste under hemresan. Den får illustrera dagen. 

47

En talmängdsfilosof och mystiker 

av alfedalens skola kommer ofta

med ifyllt frågekort till goptaverket,

han bugar tyst för Isagel, den klara

och tassar sedan ut i Aniara

Och Isagel som finner frågan rimlig 

tar in hans formelflock och ställer om den

för goptabordets tredje tankeställ.

Och när hon transformerat talgruppsskaran

och omsorgsfullt gopterat tensorklassen

hon för dem vidare till goptavagnen

varpå hon spänner rymdbetjänten Robert

vår hjärntrusts trogna ök för talmängdslassen.

När talmängdsfilosofen återkommer

har Isagel att säga som det är,

trots alla Roberts ivriga besvär,

kan ingen gopta svara på det där.

Ty frågan gällde underverksfrekvensen

i Alltet tänkt som talmängdsuniversum.

Den synes sammanfalla så med Slumpen

att slump och underverk har samma källa,

och samma svar för båda synes gälla.

Och talmängdsmannen, som vi honom kallar,

gör tyst en bugning, sorgsen undergiven

och tassar bort i Aniaras hallar.

48

En poetissa uppstod i vår värld

och hennes sångers skönhet lyfte oss

ut ur oss själva, högt till andens dag.

Hon gyllenströk vårt fängelse med eld

och sände himlen in i hjärtats hus

förvandlade vart ord från rök till glöd.

Hon hade kommit ifrån landet Rind

och myterna som omgav hennes liv

var sammantagna själv ett heligt vin.

Själv var hon blind. Från födelsen ett barn

av tusen nätter utan skymt av dag

men hennes blinda ögon tycktes som

den mörka källans djup, all sångs pupill.

Och undret som hon förde med sig hit

var människosjälens lek med språkets själ

och visionärens lek med ve och väl

Och vi förstummades av salighet

och vi förblindades av härlighet

i rymdens bottenlöshet där hon blind

i mörkret uppfann Sångerna om Rind