måndag 9 september 2013

flyt

jag njuter av morgonkaffet, blickar ut genom fönstret och laddar upp för den sista vackra sommardagen. Helgen blev fin, riktigt goda, gamla vänner kom förbi med kort varsel och livade upp i torpet under dagarna två. Det är tur att man har opretentiösa vänner som är förberedda och vana vid vattenbrist och miljöhänsyn. Vännerna som bor i skogarna utanför Kungälv är en av mina inspirationskällor för hur ett lantliv kan se ut. T odlar och lever ekologiskt på den gamla skolan han hyr av kommunen sedan slutet av -90-talet. Han har planerat en resa ner hit sedan tre år tillbaka för att skåda rovfågel ute vid Skanör och Falsterbo under denna helgen men livet kom emellan, med eget företag och bäbis. Nu funkade plötsligt allt och lille tvåårige Hugo kan ta in och roa sig på egen hand. Han skådade ambulanser och flygplan, kastade stockar och slog sig i slang medan vi andra tittade på de sista fjärilarna, blommorna, och vråkarna, hökarna och falkarna som tumlade i termiken över Ljungheden.

Skådningen kan bli riktigt spektakulär precis här och nu, berättade T, om bara de mest gynnsamma vindarna från s/v hade blåst in, istället för s/ö. Men vinden var mild och solen sken på oss över en molnfri himmel. Vi fick länge se en havsörn på nära håll, mängder av tornfalkar och en pilgrimsfalk, både blå och brun kärrhök, storlom, bivråk, lärkfalk, stenfalk, tranor, grågäss, sparvhök... Vi hade med oss kaffe och massäck och pokulerade med andra skådare, bl.a. med en tysk ung man som gärna delade med sig av sina kunskaper. Skådarplatser inbjuder till att dela erfarenheter och diskutera oklarheter, man kan få titta i tubkikarna och njuta av att vara med i en gemenskap, eller bara ligga på rygg en stund och titta upp i det blå. Jag fick lära mig om stenfalkens sätt att lura småfåglarna genom att maskera sitt flygsätt och smälta in i flocken och lyssnade ivrigt på erfarenheter kring olika läten, flygsätt, dräkter och rariteteter. Tekla njöt av att få sitta bredvid och att slippa vara den som blir tillfrågad "expert". Hon fick chansen att njuta och lära sig, vara med sin pappa och leka med Cindy, bernersennentiken hon hopptränat med sedan liten och lille glade Hugo som älskar att bli fotograferad av henne.

För min del är att lyssna på vinden, fåglarna, lapa den sista solen, betrakta och ta in dagen precis lika underbart som att sitta på café i Paris och betrakta livet bakom en bok. Jag gör det jag är jag bäst på, jag flyter med, låter mig förföras och sugas in i stämningen. Laddar upp i skuggan av allas trivsel.

Igår tog vi närnaturen och tittade på horsten, ravinen, vulkanen och de olika formerna av bokskog som finns inom en mycket liten radie här hemma. Ja, vi hann även laga en god lunch och fynda på loppis innan det blev dags för dem att stuva in sig i bilen och köra hem. Det är underbart med gäster och jag har märkt hur mycket jag uppskattar oförberedda besök! Jag slipper då oroa mig för vatten, mat, städning och gräsklipp. Allt flyter så bra ändå.

Idag blir det bara litet skrivarbete för sedan går jag ut i den fina luften för att fylla på skafferierna innan T kommer hem. Blodsoppen och björnbären väntar på att plockas och kanske jag hinner sätta in några vinterfönster till, men det kan vänta till en regnig dag.



4 kommentarer:

  1. ja Magda, den blev ljuvlig. Även utan Cressida... för dem hade jag hemskt gärna sett!

    SvaraRadera
  2. Ljungen är faktiskt underbar! Det var nog 15 år sen jag var där (för att skåda). Måste planera in en helg. Eller planera, det tar ju bara 20 minuter att köra dit. Doppet vid Skanörs hamn har blivit viktigare... ;).

    SvaraRadera
  3. det har jag kvar...! det enda doppet jag gjort där är med kaffe ;)

    SvaraRadera