fredag 30 augusti 2013

Gazing

jag funderar på vad jag skall berätta om idag, det finns så mycket man tänker på. Men kanske man skulle ge sig på något mer lättsmält, som TV för omväxlings skull. Kulturens marginalisering och vikt i samhället kan man ju ta en annan dag.

Jag har nu tittat på två avsnitt av Top of the Lake. Oss emellan har jag nu sett på det andra avsnittet två gånger, det var det värt. Läckert! det är egentligen allt man behöver säga...
Äntligen ges en serie av en kvinna åt kvinnor, med ett kvinnligt perspektiv och med mängder av djup och mystik, ångande sex och duktiga skådespelare med sug i blicken. Äntligen kom den, serien som bryr sig om att bearbeta teorin i praktiken. The gaze, made public. Made real.

Jag törs utan överdrift säga att Jane Campion, utan att vara alldeles uppenbar i sin kamp mot ett patriarkalt seende, har lyckats att skapa en serie som kan påverka vårt tänkande i omvänd riktning, bort från stereotypa utseenden, porrindustrins skapade ideal och våldsfixering. Utan akademisk torka. Genom att visa kvinnliga värderingar och frågeställnigar i ett populärkulturellt medium finns det en stor chans att nå ut på bred front. Om det inte vore för att SVT Play hade valt att markera den som "olämpligt innehåll för barn". Jag undrar naturligtvis varför, särskilt som svenska kriminalfilmer med alldeles uppenbar våldsfixering lyckas prångla sig igenom vår normalsfär. Klart det handlar om vem som avgör vad som skall ses som just normalt, avvikande och stötande.

Sociala gränser skapas av "vanliga" människor, inte nödvändigtvis av män. Socialkulturella fenomen upprätthålls med än större intensitet av kvinnor, inte sällan inom maktsfären. Kvinnor som har fått "kämpa sig dit" och som förstår att tala "maktens språk" kämpar med näbbar och klor för att bibehålla makten, som om de visste hur skör tråden de balanserar på är. Kvinnor som slår sig för bröstet och använder sig av en retorik som handlar om maktmetoder, att kämpa och vinna, att ensam är stark, har en tendens att bli mycket rabiata. Tyvärr. Jag tror att detta beror på att de försöker behärska ett paradigm de aldrig kommer att klara av, eftersom de erkänner könet som sin fiende. Ett matriarkat, liksom ett patriarkat handlar om att sätta sig över andra. I båda fallen handlar ordvalet om att förstärka och normalisera ett synsätt som är hierarkiskt och könsbestämt. Jane Campion visar att det finns andra vägar att nå förståelse och makt, inte nödvändigtvis oproblematiskt, vilket vi snart kommer att bli varse.

Jag ser fram emot del tre och sörjer redan att serien bara består av 6 delar!


Lovers Leaping - Ollie Halsall
Song for Insane Times - Kevin Ayers


2 kommentarer:

  1. Åh! Åh! Åh! Jag som sparat del 2 tills ikväll för att maximera min fina fredag! Kanske skulle kika nu, då? OCH senare? :)

    Härligt skrivande och tänkande, som du brukar. Tack!

    SvaraRadera
  2. litet avis är jag allt över att du har ett sådan kanonkväll framför dig.... ;) och tack!

    SvaraRadera