oftast är jag så mätt på alltsammans, särskilt på min prettoattityd och allvarliga syn på livet. Jag måste lyssna mer på kloka vänner, och lova att inte ta livet på så stort allvar. För vem orkar med att lyssna på ytterligare en deppig person och vad är mina problem i det stora hela? Livet är för kort. Det är tur att man har vänner och bekanta som insett det, tack A, C och F.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar