 |
| La paresse, Felix Vallotton 1896 |
Kommer du också ihåg det inlägget? Det var ett i mängden av många lika hånfulla svar under en komplex debatt som handlade om klimatpolitik.
Jag vill inte att du googlar loss och finner lika livsfientliga, misogyna och rasistiska inlägg som jag gör, utan jag ber dig betänka vad det var han sa (för det var en man) för en liten stund. Låta det smälta in. Det är morsdag idag.
Barnen ja, vi har alla varit där. Utan morsor och farsor vore vi inte här, inte utan ansvarstagande vuxna som ofta har varit viktigare än blodsbanden heller. Män och kvinnor med tid och kraft att lyssna och se dig. Som har berättat och vyssjat, plåstrat om och smekt medhårs, men också sagt ifrån. Tänk på det för en stund.
Du är det där barnet. Snart märker du att du har en kropp med krav, du har rättigheter, du kan även agera på egen hand för att du har lust och för att du kan. Med tiden inser du även att det händer saker med omvärlden när du utforskar dina gränser. Du kan påverka. Du växer upp, blir utbildad och träffar likar. Varje gång är det med hjälp av en senior typ, någon som du litar på, som tar ansvar för att du ska bli så bra som bara du kan. Nyckeln till mognad heter ansvar.
Om du känner att ansvaret inte är ditt att ta, då är du inte mogen än. Som väl
är (det är faktiskt en fantastisk tur) så finns det alltid en annan
väg. Omstart, nya vägar, andra vänner. Du har valfriheten i din hand,
tag hand om den. Utan dig finns nämligen ingen mamma heller.
Tänk på det. Tänk att du har fötts in i en högst slumpmässig plats, avlats på ett slumpmässigt vis, fostrats i en slumpmässig omvärld. Skulle du vilja ändra på saker och ting? Hur skulle du ändra på det? Det är relevanta frågor, men absolut inte ovanliga. För varje gång en mogen individ möter en mindre mogen uppstår de frågorna. Hur ska detta frö få en så bra jord som möjligt och växa upp till att bli en ansvarstagande individ. Inga svåra frågor, men svaren blir lika många som möjligheterna för det frö du har tagit i handen.
Komplexitet min vän, det är vad livet handlar om. Inget frö kan gro av inlåsning, bassning, förnekelse eller straffskalor. Inget växer med begränsningar, uteslutningar eller utfrysning. Inget gott kommer utan ren luft, rent vatten, omsorg och näring. Inget, jag säger dig det, mer än förintelse. Det hat som du riktar mot barnen, riktar du mot dig själv. Stackars liten.
Jag läser Mästaren & budbäraren. Om hur hjärnans två halvor format världen, av Ian McGilchrist
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar