Det är måndag och för ovanlighetens skull har jag ledigt fram till lunchtid, så jag har förlängt helgen med frukost och elvakaffe. Tankarna går i trädgårdsväg innan det blir dags att skärpa till sig inför lunchmötet. Tösen dricker en slurk kaffe, fixar och hinner dissekera en gallstekelknöl under det att hon packar inför roadtripen med vännerna.
Rödstjärten har fått en konkurrent om reviret. Nu hinner han inte varna lägre utan gör halsbrytande nedslag mot sin motståndare i gläntan framför oss, där vi sitter på första parkett och låter oss roas. Emellanåt sjunger vår hanne litet lånade refränger av fåglarna i närheten, han har blivit expert på blandningen mellan ärtsångare, törnsångare och gransångare som mixas in med sin egen litet abrupta melodi. Svarthättan gör sig inte mindre påmind om sin ypperliga existens, och lägger av en perfekt strof lånad av näktergalen, och på andra sidan om den lilla grusvägen, mellan den tuktade unga eken och kohagen, hörs ett par hesa kråkor och en och annan gransångare, och idag hördes tranorna igen, det var ett tag sedan senast, ja, så där håller det på. Inte en lugn stund.
Här och var svirrar blåbandade och blå jungfrusländor förbi, de har förirrat sig in mot vårt söderläge och fångats för en stund, men det blir inga bilder, de är snabbare än mobilen.
Nu börjar digitalisens blommor öppna sina buttra bulldoggsgap, och den dubbla shersminen som doftar så förföriskt över utedasset har grova knoppar. I det täta snåret vid brunnen har hallonen just börjat slå ut. De stolta kvistarna har utgjort utkikspunkt för våra blåmesar, vars ungar är sedan länge utflugna.
Koltrasten regnsjunger och molnen glesnar där ovanför, det blir en varm dag.
En dag till - Slowgold
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar