...är inget ord som erkänns som gammalengelska i Bosworth-Toller Anglo-Saxon Dictionary, men det framkallar definitivt inre bilder. Som humanist är man kritiker med, inte enbart lagd åt det esoteriska...
Idag är det lördag, och det regnar. Veckan som har gått har varit tuff på många plan. Sjukdomar och plötsliga dödsfall är inget som går att förutse, men en redan slimmad organisation känner av minsta manfall. Emellanåt var vi bara två personer på firman, i normala fall är vi fem, minst. Så vad gör vi? släcker bränder och försöker hålla huvudet påskruvat.
En lapp på dörren: ring på så kommer vi och öppnar [skoskav].
Telefonsamtalen hölls kortare än normalt, mailen fick vänta ett tag. Textkatalogiseringen och research hinns med, sporadiskt, mellan förhandling och mottagning av nytt material och utbärande av möbler och tavlor. [huvudet i dimma]
Efter jobbet; en tur till simhallen. Kallt, turkosklart vatten, bastubad, ångande duschar och doftande kroppar, och jag börjar ana fritiden. Först helgens inköp på mataffären, men sen hem och sätta brasa - det var 11 timmar sist men huset håller ännu 15°. Värmen stiger fort, katterna får en extra portion, och till Roma på Netflix (underbar!) tar jag ett glas Ardbeg (en fantastisk whisky). Strategin funkar, och jag somnar likt ett litet barn.
Nu är det helg och jag har sovit länge. Brasan är tänd och jag lyssnar på sådant som jag gillar, och tittar på när regnet droppar där utanför. Det gillar jag med. Himlens pärlemornyans varken lockar eller roar - mer än på bild - men innerst inne vet jag hur skönt det är när man väl har dragit på sig stövlarna och klafsat ut. Så när kaffet är bryggt och drucket blir det av, och ikväll kommer en middagsgäst. En överlever.
Opeth - Windowpane
 |
| förra veckans väg |
Idag är det lördag, och det regnar. Veckan som har gått har varit tuff på många plan. Sjukdomar och plötsliga dödsfall är inget som går att förutse, men en redan slimmad organisation känner av minsta manfall. Emellanåt var vi bara två personer på firman, i normala fall är vi fem, minst. Så vad gör vi? släcker bränder och försöker hålla huvudet påskruvat.
En lapp på dörren: ring på så kommer vi och öppnar [skoskav].
Telefonsamtalen hölls kortare än normalt, mailen fick vänta ett tag. Textkatalogiseringen och research hinns med, sporadiskt, mellan förhandling och mottagning av nytt material och utbärande av möbler och tavlor. [huvudet i dimma]
Efter jobbet; en tur till simhallen. Kallt, turkosklart vatten, bastubad, ångande duschar och doftande kroppar, och jag börjar ana fritiden. Först helgens inköp på mataffären, men sen hem och sätta brasa - det var 11 timmar sist men huset håller ännu 15°. Värmen stiger fort, katterna får en extra portion, och till Roma på Netflix (underbar!) tar jag ett glas Ardbeg (en fantastisk whisky). Strategin funkar, och jag somnar likt ett litet barn.
Nu är det helg och jag har sovit länge. Brasan är tänd och jag lyssnar på sådant som jag gillar, och tittar på när regnet droppar där utanför. Det gillar jag med. Himlens pärlemornyans varken lockar eller roar - mer än på bild - men innerst inne vet jag hur skönt det är när man väl har dragit på sig stövlarna och klafsat ut. Så när kaffet är bryggt och drucket blir det av, och ikväll kommer en middagsgäst. En överlever.
Opeth - Windowpane
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar