oro

 Ledigheten, som jag har för att orka arbeta halvtid, är snart över, ändå känner jag mig inte utvilad. Det var för mycket, förra veckans akuta underbemanning, och nu sitter jag här igen med den där välkända ångesten som jag varit så glad över att ha sluppit ifrån på nya arbetsplatsen. Säg inte att det är likadant igen, att lösningen på manfall är genom pålitliga individers dubbelarbete. Det kostar mig mer än jag mäktar med.


Jag har haft några sköna dagar, dock, och vädret har varit fint. Det har varit mycket utevistelse, bl.a har jag försökt att elda ris - dock utan att lyckas särskilt väl - och så är bilen på lagning, äntligen! Tösen har varit på resa till vänner i Göteborg, och kommit hem igen.  Idag tog vi två en tur ut i Skäralid för att försöka få en glimt av litet nya vårtecken. Disigt och varmt var det, perfekt fotoväder, och det blev även en hel del bilder tagna, men vi får nog vänta ett par dagar till innan vi får se hasselns blommor, eller tranornas ankomst.

Carabus coriaceus

 Vi stötte på litet småkryp, bl.a en läcker läderlöpare som dessvärre verkade litet medtagen. Jag flyttade den bort från stigen där vi fann den, så att den åtminstone skulle slippa bli nedtrampad av en mindre nogräknad vandrare. Strömstaren satt på en sten mitt i forsen, och hoppade iväg när vi närmade oss, medan trädkryparen var så upptagen av att födsöka i barkens sprickor att vi fick oss en ovanligt fin och lång titt. Annars tycker jag att skogen var ganska tyst, ändå.
Mycket skog har tagits ner. Vi ägnade litet tid åt att räkna årsringar, och se om det gick att tyda hur de senaste åren har sett ut. Och så förklarade T litet biologi för mig, bl.a om osmos och att det är ett ljusskyggt hormon som gör att trädstammarna rätar upp sig igen efter att ha blivit nedböjda av vintersnö. Jag önskar så att jag kunde komma ihåg allt, och vara liksom det läskpapper jag en gång har varit. Mitt minne är ett minne blott.

surt och enahanda, men vackert på bild

Förra veckans nederbörd syntes tydligt i skogen. Små vattenspeglar pryder sänkorna, och i bäckarnas brusande kaskader dansar skumtoppar. Det är renspolat längs med stränderna, som bär spår av att nyligen ha varit breddfyllda. Även hemma har bäcken nästan varit full men idag hade vattnet åter dragit sig tillbaka. Vattennivån är alldeles för låg för årstiden. Enligt grannens mätning ligger grundvattnet 80 cm under det normala och fortsätter det såhär kommer det att bli svårt att få brunnsvattnet att räcka över sommaren. Måtte det inte bli lika torrt igen, som förra året.



Pink Floyd - Interstellar Overdrive
Things Left Unsaid