Ibland händer det att jag förnimmer saker och då känner jag hur ögonlocken blir tunga och hjärnan känns som vore den inbäddad i bomull. Märkligare än att det kan bero på att omgivningen är oroligt rörig behöver det väl inte vara, men jag tänker att det är något annat, viktigt. Jag tror att mitt sjätte sinne varnar för farliga saker som jag bör undvika, som folksamlingar och mygg. En vill gärna vara litet speciell.
Gick Jällabjärrundan idag, mellan regnskurarna, och fick sällskap av en hel del vitfjärilar och några gräsfjärilar. Av fyrbenta kreatur syntes inte mer än fåtalet spår och flera hägn hade tyvärr blivit ganska slyiga och igenvuxna. Det går ganska fort, växtligheten tar sig friheter såhär i månaden augusti, och snår och slingor trasslar in och om sig, runt varandra. Fördelen med snärjmåran t.e.x. är att den tynger ner alla örterna och då går det åter att vandra där juliväxtligheten tidigare satt stopp för framkomligheten. Annat är det dock där björnbären farit fram... jag hade på mig ett par heltäckande byxor och stövlar och undvek skickligt - och med hjälp av mitt sjätte sinne - de värsta hindren.
Hur kom jag in på psykopomp nu, jo, igår skrattades det gott åt Wagnerfigurerna och det var då vi kom in på namn och termer som har med mytologiska figurer att skaffa. Chilperik, Kunnigunde, Gosuinda, Skäggald och Brünhilde. Det görs inte namn som förr längre.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar