fredag 4 augusti 2017

intellectus


"Vi blir människor precis där vi ställs inför gränsen för icke-vetandet"
 Jonna Bornemark sommarpratar och sätter vetenskapliga och filosofiska uttryck på det jag under hela mitt liv har gått och undrat över. Med Nicolaus Cusanus och Mechthild av Magdeburg som utgångspunkter ledsagar hon mig så enkelt genom snår och minfält, ord som Ratio och Intellectus får nya förklaringar. Jag ser också hur mitt eget bildbemängda språk, som ofta har handlat om gråskalor och gränssnitt, går att förklara med hjälp av Cusanus, och att jag liksom Bornemark har strävat efter att beskriva det osynliga, icke-vetandet, det osagda, för att förstå helheten, utifrån. Likt henne gick jag in i feminismen för att jag i den fann de verktyg som jag upplevde hade blivit tystade hos gängse filosofer och teorier som fanns tillhands. Jag som alltid har tyckt att mänsklighetens väl borde vara allmängiltig har med tiden insett att det finns kunskapsbarriärer, medvetna eller ej, som har gjort det svårt för mig som kvinna att göra mig riktigt förstådd. Med Bornemarks ord har jag fått förtydligat att väldigt mycket handlar om kroppsliga erfarenheter och att jag som kvinna och barnaföderska har nått ett stadium av medvetande som går utanför det normala. Min hud, min kropp, min verklighet, och integritet har genom graviditeten passerat den gräns som normaliteten (därmed underförstått en manlig erfarenhet) kan förstå och förklara. Jag har delat mig med en annan, utan att för den skull känna mig överkörd eller utnyttjad, och det är denna erfarenhet, Intellectus, som historiskt har kallats mysticism och metafysik.

Ratio (populärt kallat förståndet), går att kalkylera, mäta och jämföra och baseras på rätvinkliga regler. Intellectus (eller förnuftet), däremot, går att förklara som en intelligens som bygger på de erfarenheter vi får genom relationella samspel. Relationer går utöver vetandet och formas av och bygger på asymmetri. Just genom att vara öppen inför det vi inte känner till, måste vi ständigt ställa frågor för att lära oss att samarbeta. Genom följsamhet utvecklas vi, gemensamt, och målet är inte att nå ett mål. Alla som har med NPM att göra, vet vad det innebär i praktiken... människor går inte att jämföra.

Att vilja se varandra som jämlikar har väldigt litet med likheter att göra. Så snart jag märker att någon utan samma erfarenhet som jag sätter etikett på mig, backar jag, resolut. Men sådana är vi ju, vi fiskar. 

Jethro Tull - Bourée



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar