vitfläckad guldvinge, från en av veckans få ljuspunkter |
När jag anländer vid torpet skiner solen och små luddiga moln hänger högt uppe på himlen. Tösen ringer, hon är hos en vän. Jag är trött, säger att jag sätter igång med middagen, fast tar tag i boken och går ut och lägger mig på trädgårdssoffan istället. Sista ljuvliga solstrålarna och det jag läser ger tröst.
Efter en stund kommer min favoritkisse och vill ha uppmärksamhet. Jag lägger ifrån mig boken, plockar bort ett par stora fästingar som har satt sig på hennes hals och som tack kurar hon ihop sig på min mage. Så ligger vi tillsammans tills solens sista strålar går ner bakom björkdungen, och stressen och ledsnaden rinner ur mig till sista droppen. Den katten, den katten. Hon vet.
Inne från köket doftar det av vitlöken som steks i olja. Vi får aglio e olio e peperoncini med massor av egen persilja till middag ikväll. Och nu kom tösen, perfekt timad.
En dag kvar, sen är det helg.
prydlig pärlemorfjäril, från en annan solglimt |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar