söndag 8 april 2018

Ontopofit


Sitter ute i trädgården, laptopen i knät. Kaffet som nu är kallt och opakt skvallrar om att jag har suttit här ett tag. Det är varmt nu, fåglarna tävlar om utrymme och vi är uppe i 28 soldyrkande arter, ny för dagen är gransångaren, och trädlärkan drillar konstant. Sedan igår hörs hornugglan från det lilla skogspartiet, bara tio meter från mig. Jag tror och hoppas att den undersöker om det gamla duvboet i den knäckta granen är en passande boning för en familj. Läste på litet om ugglor igår och fick veta att kattugglan och hornugglan tävlar om samma revir och därför gärna undviker varandra, så det ska bli spännande att se hur de delar upp sig framöver. Jag hade gärna haft en hornuggla på tomten...


 


Jag har hittat en perfekt väg uppför branten längst inne i ravinen, och rundan som förbinder de båda områdena tar 2-3,5 timmar, beroende på väglag och vilket håll man väljer. Igår blev det kaffe och kaka vid deltat där Dejebäcken och Skärån möts. Det gäller att passa på, än är det så ljust här att solen når marken.


Solen gassar och jag halvligger i soffan, med benen uppe på armlänen, fötterna utan strumpor, och utan långa ärmar på tröjan - precis så som jag, om vädret tillåter, vill tillbringa många månader framöver. Nyckelpiga, citronfjäril, humla. Jag tror det blir nässelsoppa till lunch.




Inga kommentarer:

Skicka en kommentar