jag passade på att lifta med P och T en bit uppåt landet, där blev jag hämtad med bil och efter totalt 4,5 timmars resa hamnade jag slutligen på ett torp uppe på Kinnekulle, där tiden står stilla och det enda som hörs av världen utanför är naturens nyckfulla gång. Från köket det rytmiska klirret från vedspisens sotlucka, en påminnelse om de tilltagande vindarna utanför, och värmen från veden sprider en god och hemmastadd arom kring de pågående renoveringarna i väggar och tak. Jag kan inte föreställa mig en tryggare plats än denna.
Det är något visst med halvfärdiga torp. Drömmar och tankar blandar sig med intentioner och sparkapital, viljan som finns där och tiden som blir över för arbete, när man oftast är på plats för att ta en time out från vardagens press, blottläggs i det ofärdiga. Tänker att det måste vara så det ser ut i mitt inre, och att det säkert är därför jag trivs i halvfärdiga, pågående miljöer. Det doftar rent från tvättmaskinen, boktitlarna som står på rad i hyllan skvallrar om färdiga arbeten och kommande projekt, men även viloperioder. Fado och latinamerikansk folkmusik. På väggarna hänger loppisfynd och i fönstret vid sängens kortända på ovanvåningen hänger ett litet påskägg. Det har hängt där i över tio år nu och lovar framtida vårar, trots bistra vindar och ännu vita marker där utanför.
Om morgonen ett öppet fönster mot sol och vårrusig talgoxe, litet längre in från skogen hörs större hackspett och i päronträdet sitter blåmes och rödhake. Dropp från takfall, och en rask tur till uthuset i stövlarna. Kaffe, vetekaka med lagrad grevé. Jag jämnar till kratern i smörbyttan och vi skrattar åt likheterna och åt vad livet kan göra med oss människor, och att det är tur att vi möttes just nu och inte för tio år sedan, trots allt.
Vi går på promenad, hälsar på grannar och tittar på hjortar. Uppe vid skidbacken är det tomt, trots högsäsong, och naturen får sin välförtjänta vilopaus. Alkärret bakom knuten, fjolårets fällen på servitutvägen som skiljer tomten från naturreservatet, stumparna av lavendel och vildrosbuskarna lovar sommardoft och lummig grönska. Det finns hopp om livet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar