måndag 13 februari 2017

regredierar en smula


ägnar morgonens första timmar åt chatten, och märker inte hur fort tiden smyger sig på. Även då jag vet att jag har nära på oändligt med fritid, så blir jag litet stressad av att veden ska in, disken ska diskas och maten planeras. Måndagar hämtas tösen tidigare och vi far på spa, det ingår i min viktiga veckorutin som ger mig struktur. Nya saker kommer in i livet ibland, och är de goda ersätter de andra, mindre behövliga. Det är så det ser ut.

Helgen gick väldigt fort, på lördagen körde jag till vännerna på gården och där lagades god mat, dracks goda drycker och tävlades i vem som hade värsta skilsmässan bakom sig. U vann såklart, det gör hon alltid och med all rätt, och efter åtskilliga skrönor och alldeles för många Irish coffee (hur det nu är möjligt) avslutades natten med tre av oss hysteriskt fnittrande på den breda vita sängen med rosenlakanen, omgivna av rosa fjäderboor, rosendoft och gyllene speglar, under takbjälkarna. Många skrönor blev det.

Tösen hade samtidigt FF här hemma och var vuxen och redig, vännerna lagade middag och bäddade sedan in sig på golvet framför brasan, där de låg, tätt tillsammans och kikade ut mot fullmånen och berättade om livet. Dottern utvecklas, Mamman regredierar...skulle kanske någon säga, men jag tycker om min frihet; att få vara glad och tramsig, dela erfarenheter och smärtor genom gapskratt och goda vindimmor tillsammans med lika frisinnade är så oerhört nyttigt och skönt. Ja, nästan lika bra som bra sex.

DN - Den åldrande kvinnan och skammen av Elisabeth Åsbrink



2 kommentarer:

  1. Intressant artikel! Jag ska nog läsa boken.

    SvaraRadera
  2. ja, eller hur? äntligen litet relevant och trovärdig vinkel och utan new-age-trams eller feel-good-krav. Den står på min lista med :)

    SvaraRadera