lördag 31 december 2016

to be continued


Der Honigdieb

så var det dags igen för alla egocentriska återblickar av året som har gått, och alla likaledes egocentriska framtidsplaner inför det kommande året (som om någon skulle bry sig om hur din karriär ser ut, eller vilka kläder du bär på kroppen inför nästa månad, eller om någon skulle lyfta ett ögonbryn över om du har kvar ditt tak över huvudet - så länge som du får erkännande i form av en grafisk tumme, så räcker väl det som bevis för att resan till Cuba eller Thailand är en god sak)
Själv kommer jag att som vanligt strunta i nyårslöften och kavalkader, vad gott gör de för mänskligheten annat än att stadfästa våra inbitna dumheter och korkade misstag?
Upprepningar förstärker och grundmurar det vi säger oss vilja undvika, och skapar lögner genom att göra subjektiva minnen till objektiva sanningar. Låt oss kalla det trumpifieringsmetodik.

Under det kommande året kommer jag att fortsätta odla en stenhård misstänksamhet mot alla de som saknar självinsikt eller självkritik och som uttalat och högljutt skanderar att de vill andra väl. Den erfarenheten kom till mig för två år sedan, då jag blev brutalt misshandlad och förnedrad i mitt hem av en man som kallar sig social, människovän och människokännare. Det jag erfor med det sönderslagna och blodiga huvudet vid min dotterns kudde, under det att fångvaktaren och kvinnomisshandlaren fortfarande satt utanför dörren, är en del av förklaringen, för när de sista tankarna innan du somnar går som ett eko genom livet, och du ser döden som ett självklart alternativ till tröttheten, t.o.m. som en utväg, händer något med ditt inre. Det är en insikt som ingen människa någonsin kommer att kunna förändra, än mindre du själv. För du är ensam i din erfarenhet, fast i ditt personliga trauma.

Jag kommer därför att fortsätta vaka över de gränser som jag har satt upp och som har tagit mig ett stolt halvsekel att skapa. Jag tänker fortsätta fundera i banor kring mänsklig fåfänga, kanske se möjliga öppningar i en biologisk uppdelning där det maskulina får agera aggressivt medan det feminina måste vara regressivt. Balansen - där en part är stridslysten och motsatsen medlande och förstående - är i verkligheten en ojämn fördelning av krafter, eftersom lejonparten är högljudd, hatisk och förstörande, medan den andra parten ständigt åläggs att städa upp och ställa tillrätta, i tysthet. I en sådan balans sker inget återuppbyggande, inget nyskapande. Jag ska under året som kommer försöka se olika samband mellan dessa två motpoler och anstränga mig att se logiken i sammanhang där den biologiska maktbalansen tycks mig obefintlig. Jag ska verkligen försöka.

Jag ska fortsätta vara ärlig mot mig själv och umgås med människor som gör mig gott, jag tänker se till att fortsätta att ha ett trevligt och ombonat hem för min dotter och mina katter, och för det fåtal som har vägarna förbi. Jag ska fortsätta att vara snäll mot min kropp, renodla mitt sinne för balanserad kost och motion, och kanske ska jag köpa mig ett par stickor och skapa något nytt av de garnnystan som jag har skapat av gamla avlagda tröjorna och strumporna. Kanske det blir i år som jag ger mig i kast med att sy det där avancerade lapptäcket, ett swirlmönster ligger och jäser i bakhuvudet och ska bestå av rester av gamla lakan, dukar och handdukar som jag har tagit hand om från tidigare erfarenheter; som avskydda arbetsplatser eller tidigare hem. Jag tänker fortsätta att bygga mitt palats på resterna av sådant som andra har lagt ifrån sig och ämnar skapa undersköna ting av det som ännu inte går att se med blotta ögat. Alkemi. Ett frö har rotat sig och börjar bli starkt nog, en dag är det dags för det att gro. Precis som när ett foster blir till, så vet atomerna när det finns en öppning och när det är lägligt. Om det är nu eller aldrig.

Åh vad jag önskar att jag var lika säker som Lautréamont.

" I replace melancholy by courage, doubt by certainty, despair by hope, malice by good,complaints by duty, scepticism by faith, sophisms by cool equanimity and pride by modesty.”

To Be Continued...

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar