Cut The World

“There is some kind of a sweet innocence in being human- in not having to be just happy or just sad- in the nature of being able to be both broken and whole, at the same time.”

C. JoyBell C.

http://youtu.be/awQYgoVLk7s

akut

vänner kommer och går, minnen från såväl nära som ytliga bekantskaper gör så ont eftersom de berättar om din egen bräcklighet. Min och din tillfälliga plats i livet. Vår korta tid, den vi har och den vi måste förvalta för att kunna skänka nästa generation en grund att vila på.

Relationer är svåra. Alla relationer är svåra om vi vill göra dem till det och ju djupare vi involverar oss i en relation dess svårare känns det när de ebbar ut och tar en ny vändning.
Vår utmätta tid.
Ibland finns det inget att förstå, ibland måste man bara ta till skalpellen och på avstånd se på hur det sedan läker. Energi måste tillsättas för att en förändring skall ske, det är en given regel... och när allt damm har lagt sig ser lagen om entropi till att allt mjuknar och suddas ut.
Med tiden.

Med omsorgsfull vård och insatser på förhoppningsvis rätt platser ser livet ut som ett sjukhus. Från akutintag till uppvaknande. Däremellan kan det bli kopiöst kladdigt.

solitude is bliss

Tame Impala – Solitude Is Bliss

en vän har gått bort. I tystnad har han lämnat oss kvar här.
Hur ska man kunna förstå annat än att ensamhet är skit

Dax Riggs – Say Goodnight To The World

kretslopp

jag hugger ved och blir av med frustrationen över att elden inte tar sig i den förbenade vedspisen. Kärlek gränsar ju som bekant till hat. När jag står där ute i skogen och får blåmärken på knäna, knogarna, smalbenen, då skriker jag högt de fula ord jag fick svälja när jag var ung och väluppfostrad. Nu kommer allt upp och kokar liksom över och det känns så skönt att få vara arg och oförskämd och bråkig och förbannad och bara få lov att vara det utan att någon hör mig eller frågar. När det kommer ur djupet, från tårna, ger jag igen för att jag inte tillåtit mig att säga fula ord förut. Jag tycker faktiskt om att få vara grov och ful och smutsig emellanåt. Jag gillar den friheten. Också.

Jag är en dubbel persona, har en hel del knäppa saker i bagaget som jag varit noga med att stuva undan eftersom det inte anstår en god människa att göra vissa saker. Stjäla t.ex.
Här kommer en liten anekdot om min mormor som var världens bästa människa. Hon var verkligen det! Mormor tog alltid hand om de utsatta, hjälpte dem genom att utnyttja sin egen position under krigen som tjänstemannadotter och senare som restaurangägarinna. Mormor Omi's liv kommer jag att behandla i min släktkrönika en dag, hon hade så mycket mänsklighet i sig som vore synd om det inte fick bli berättat och delgivet. Alla dessa människor som har levt liv har ju massor att berätta, och Omi var dessutom en ytterst god berättare. När hon hade tid. Omi tillhörde generation duktig och jag tror att hon genom att aldrig problematisera eller dekonstruera sin position inte såg sig som ett offer. Hon var, hon visste, hon ville och gjorde det hon visste var rätt, och ibland även det hon visste var helt fel. Det är här jag kommer in på kaffeveden i morse. Nu börjar anekdoten.

Min mormor var kleptoman.
Eller rättare sagt, hon hade en tendens till kleptomani. Så, det låter mycket snyggare.
Hon och jag brukade promenera till ett hotell som låg vid stranden, ca en mil från vår sommarvilla och sätta oss i den lyxiga beachbaren, simma i poolen och äta honungsmelon bland jetsetgästerna. Min mormor tyckte det var roligt att kvasifrottera sig med kändisar som Beckenbauer och Rod Stewart och som minne tog hon därför alltid med sig en kaffesked med hotellets fina emblem därifrån. Skedarna gömdes senare omsorgsfullt, så att inte morfar skulle få se dem, vilket var rätt onödigt egentligen. Morfar Opi var nämligen väldigt skumögd och hade säkert inte kunnat se det lilla emblemet ändå. Det fungerade som ett litet spänningsspel dem emellan, som om Omi behövde det lilla andrummet, att kunna vara en ful flicka ibland. Samma sak berättades för mig om morfars föräldrar, Ur-Oma und Ur-Opa som levde ett långt kärleksfullt liv ihop men ändå var noga med att upprätthålla små privata sfärer, sina små hemliga rum. Min egen mormor lärde mig på så vis att man inte alltid måste vara perfekt men att man måste välja sina attacker med omsorg. Man kan i min värld få bli ursinnig mot en vedklabb eller stjäla fallen smalbjörk hos grannbonden med fäladerna och de stora skogarna och låta den bli värmande ved istället för att låta den murkna i tystnad... för det har jag gjort. Jag är en ful flicka och gillar det.

Curriculum Vitae

Jag tittade, liksom de flesta igår, på sista delen av Torka Aldrig Tårar Utan Handskar och återgick kring tanken på att göra ett litet annorlunda CV. Är det verkligen rätt att gräva fram sorgen, är det rätt att vara ledsen och tro att det skulle ge större tröst åt en nästa än en glad och sorgefri varelse, ett litet barn? Kan empati vara en medfödd förmåga?
Det vet jag inte. Jag vet inget.

http://youtu.be/oNsFVoLzNsc

caritas

varför ångra saker som hänt i livet när allt hänger ihop med den person man är och är på väg att bli. Allt räknas in. Jag vill kunna se tillbaka på mitt liv och säga att jag vet vad du menar, jag har varit där. I livets skräphög och i minnenas bakgator går det ofta att finna precis det man behöver, bara man letar.

Caravaggios Caritas Romana ur bildsviten Misericordia

det minsta är gott nog

idag hade jag inte planerat något alls utan tänkte ta dagen vind för våg och utgå från T och om hon skulle vara scout eller inte. Det blev hajk och jag fick mig en fridag. Åkte till mamma oanmäld och hon blev jätteglad. Vi tog en runda runt Åsljungasjön och sedan ville brorsan ut och plocka svamp med lilla Livet så vi möttes upp vid Lärkesholmssjön och mamma visade finaste kantarellstället. Jag har aldrig sett så mycket kantareller och jag som brukar kalla mig kass på att hitta svamp... Efter en ärtsoppa i mammas kök och dusch i världens bästa vatten åkte jag hem och nu sitter jag här med en sprakande brasa och två nöjda katter. Jag funderar på att ta mig en whisky och se fortsättningen på Torka aldrig tårar på SVT play men jag får se, det fanns en del roliga meddelanden att besvara, kanske jag avslutar dagen med en bok istället.

Härligt med en dag utan planeringar, utan brasor, utan matlagning, utan måsten. Så härligt.