rutin

  Vad är normalt. Jag försöker att normalisera skrivkrampen och en oförbättrad håglöshet genom att skylla på "läget", det känns lättare att ha något att skylla på, och särskilt när många kan hålla med. För att få koll på vilken veckodag, månad, eller timme det är har vi infört någon slags coronarutin, den är både tillåtande och strikt. Jag går nu upp halv åtta, vilket är lyxigt, för jag brukar då vara ganska utsövd till skillnad från tidigare. Jag gör alldeles vanlig vardags-grötfrukost och eldar och ser till att det är varmt i stugan innan tösen öppnar dörren till sitt norrläge och stiger ut. Nätterna har varit kyliga under månaden april, och nu blåser det snålt med, så när vi vaknar är det ganska kallt inomhus men vi sover rätt gott. Om våren behöver vi inte elda så mycket, två gånger räcker per dag, och vi får mer tid över för annat. Vi lyssnar på radion som vanligt, medan teet dricks upp, som vanligt, eldar som vanligt och diskuterar något som just har hänt, allt är coronarelaterat och vanligt sedan över en månad tillbaka och tösen började hemskolas. Jag minns inte datumet, bara att beskedet kom plötsligt och mitt i veckan. Vi fick igår veta att radio och mediaprofilen Adam Alsing dog i viruset, och allvaret låter de grå molnen segla in genom dörrspringorna ihop med frågorna. Så ung. Sen kopplar vi upp oss mot världen, jag kollar mail från arbetsdatorn och tösen går in på sitt rum och kontrollerar sin. Radiorösterna tystas, och så börjar skoldagen för tösen och min arbetsdag.

Arbetet består mest av att försöka få ordning på och avsluta pågående saker, och eftersom jag tycker det är svårt med telefonsamtal tar och har jag minskad kontakt med människor. Idag ska vi ha projektledarmöte vid ett friluftsområde och jag tar med mig kameran. I skydd av den kan jag får ro att stilla min hunger efter social kontakt utan att verka alldeles för klumpig.
Igår efter arbetet hann jag gräva ut odlingsbädden och toppdressa jordgubbarna, det blev nästan en hel lingonhink full av feta ollonborrelarver som jag lämpade på komposten tillsammans med alla uppgrävda rötter från nässla, mynta och kirskål.

Snart är det dags för second breakfast, som vanligt, så jag plockar fram ett par rågbullar ur frysen och lägger dem att tina på kaminen, som vanligt. Öppnar ett nytt paket kaffe och fyller på vattenkokaren, som vanligt. Det går åt mer kaffe nu och därför har jag faktiskt ett litet lager, men något kul ska man få ha. Vem vet när kaffe blir en bristvara, eller te för den delen.

ett litet påskäventyr i Wanås

Kollektiv - Preßluft