onsdag 10 maj 2017

försoning


Jag gjorde ett försök att återge de gångna dagarna men beslutade mig för att radera allt och starta om. Så mycket har hänt och i dagens ljus ser ju allt litet annorlunda ut. Det är svårt att återge känslan när man befinner sig någon annanstans helt enkelt, så därför får det bli ett kort referat istället för en essä. Det känns liksom både överkomligare och enklast att återge, eftersom jag är litet sliten efter veckan.

Jag har varit på intervju och kollat in en presumtiv arbetsplats. Mycket jobb där... två olika datasystem och parallella körningar av två sorters auktioner har gjort att nästan hela styrkan valt att gå. Jag har tipsat ett par vänner att söka fotojobb där, men jag är inte säker på om de blir mina kollegor... just nu har jag det rätt bra där jag är och en kraftigt höjd lön ger inte lindring nog för risken att gå in i väggen igen. Jag får avvakta och se tiden an, just nu är jag glad över att ha ett jobb där jag kan gå hem utan att dra med mig bekymren. Det är mer värt än något.
Kvällen ägnades åt en skön musikupplevelse i Malmö, där Mikael Ramel med bandet uppträdde för ett fullspäckat Folk & Rock. Men mer om det en annan gång...

Torpet har blivit av med vinterfönsterna och luften känns mindre kvalmig då. Under ett par dagar var det så varmt att alla dörrarna har fått stå öppna och fullkomligt impregnera torpet i vårluft. En av de varma dagarna var på lördagen, och eftersom jag hade bjudit hem fyra tjejer på middag och övernattning kunde vi sitta ute och skråla till klockan sent. Därefter drog vi oss in i en ljummen stuga, köksspisen och dagens solvärme hade räckt för att värma upp. Nästa dag blev det dock åter vedeldning och så har det fortsatt under veckan som varit.


I morgon får jag saknat besök. Att reda ut härvor och verkligen vilja prata om dem är ett gott tecken. Jag har mognat.



 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar