onsdag 25 januari 2017

Interaktion


förra inlägget tog oerhört lång tid att skriva, jag fick lov att redigera om och bättra på ett tjugotal gånger innan jag slutligen själv kunde förstå vad det var jag ville säga. Text och tecken är svåra grejor.

Det sägs att det är enklare om man träffas och det vill jag gärna hålla med om, det är bara så, att jag ofta verkar bli involverad i känslomässiga intriger som absolut inte varit min avsikt. Jag orkar inte! Tag igår, när en ny vän bad om att träffas i Lund efter en viktig arbetsintervju. Jag föreslog ett café, visste att hen hade familj, och tyckte att det kunde vara en trevlig stund, både för mig som aldrig kommer utanför min sfär, och för jobbsökarpersonen som behöver ett nytt, skånskt nätverk. Så blev det alltså inte, utan hen tog träffen som en date och resultatet blev att jag senare på kvällen fick ägna åtskilliga textrader åt att rädda både mitt och den andres ansikte. Herregud... denna orimliga desperation. Varför man inte bara kan träffas som vänner och förbli vänner, tycks mig just nu vara ett av livets svåraste frågor.

Nu har jag lyssnat bort mig med musik, läst fortsättningen på boken jag började på igår - läsning är jag så glad att jag äntligen orkar ägna mig åt igen, efter ett tragiskt uppehåll på över 4 månader. Utan böcker blir jag nämligen som en krukväxt utan vatten...

Marianne Faithful - Why D'ya Do It?

2 kommentarer:

  1. Vilken knepig situation. Tyvärr inte helt ovanlig. Själv avhåller jag mig från att bli alltför tajt med några manliga vänner av rädsla för att de ska ta det för något det inte är. Så dumt! De är fantastiska människor.

    Men vi fegar (?) så ofta i vår kommunikation, vi människor. Tänk om vi skulle börja vara mycket tydligare. Med en gång, liksom. Det skulle säkert skapa en och annan märklig situation, men också bespara oss många andra.

    SvaraRadera
  2. precis så. Tänk bara så vacker världen hade kunna vara... eller snarare BLIR med den insikten. Aldrig ha bråttom, känna in och respektera varandras integritet och framför allt: inse att snabba fixar inte är vägen till en stabil samverkan :)

    SvaraRadera