...är ett fysikaliskt uttryck för ett utrymme som inte innehåller någon materia alls. Så står det på nätets visserligen bristfälliga men ännu så länge tillgängliga informationskanal. Ordet vakuum kan man som kulturintresserad applicera på litet alltmöjligt - inte minst på samtiden. Opportunisten ser tomheten som en möjlighet, och sådana finns det gott om idag, opportunister. Jag har själv hävdat att det är i gråskalorna det spännande sker och att det är där som allt det som verkligen är värdefullt bor. Eftersom jag är benägen att i hög grad se på världen ur ett existentiellt perspektiv, vilket såklart beror på min utbildning, som är grundat i ett livslångt intresse för hur människor tänker, funderar jag ofta i antimateriella och metafysiska banor.
Men även en fullödig materialist ser värde i det som ingen annan ser, det kan då kallas saker som finansbubbla och avvecklingspolitik. Ett flagrant exempel i nutid är hur bankväsendet skapar pengar ur luft för att ge bolån till de som verkligen inte har råd med lån, och som jag tidigare nämnt - våra politiker som ser till att detta och så mycket värre ting sker. Detta är människor som aktivt arbetar för att skapa missämja och hat där det inte ens är nödvändigt, och enbart för att nå personlig framgång. Framgång genom materia, vill säga. För den som vill att poängen med att bli betraktad som framgångsrik ska nå fram, måste framgången visas upp och bevisas. Och när denna materiella värdeskala har blivit satt i system, och många övertygande arbetar mot samma destruktiva mål, ja då är det ännu svårare (om inte omöjligt) för gemene man att fråga sig varför vissa skall ha i överflöd, men andra får sakna det mesta och måste betala för kalaset. Sammanhanget är ganska enkelt. Killen som dödar en annan för att slippa skulder, och bankchefen och politikern som vet att deras beslut kommer att påverka många andras framtid i uppenbart negativ riktning, de vet att det är fel men gör det ändå. För att de kan och för att de tjänar på det. Kortsiktighet ingår i paketet.
Men hur är det med måendet?
Där ute lyser min värld upp av snön som föll i natt, och det har varit riktigt bisterkallt några dagar. Det är gnistrande tyst, bara stickorna hörs. Att få sitta framför brasan efter en lång dag, se på hur elden sakta äter upp veden och blir till värme, och känna den nedlagda energin från våren och sommaren, det är grejor som värmer både fötterna och själen. Brasan får mig att varva ner och fundera på saker och ting och detta enkla ringar in allt som är gott med att vara människa. Sköna tankar kommer med mättnad, värme, litet lugn och ro i en egen vrå. Det tomrummet är det värdefullaste som finns.
Ett annat fint tomrum är hoppet om att det politiska vakuumet en vacker dag kommer att fyllas med substans och goda gärningar. Men det får bli en ny berättelse.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar