To Whom It May Concern

 Underkylt regn smattrar mot fjolårslöven som täcker kantrabatterna. Än är det inte dags att faga, och varför tvinga sig till arbete när det dessutom är hemskt taskigt mot de smådjur som arbetar med jorden utan att kräva annat än lugn och ro? Om jag låter löven ligga kvar nu ser jag till att maskarna och nematoderna klarar av vädrets svängningar, och att koltrastarna har mat. Jag tar ansvar för min jord och trädgård, ansvaret vilar bara på mig att se till att jag klarar mig för dagen, att jag har tak över huvudet och att mitt barn har det bra. På mig vilar även ansvaret att vara påläst så att jag ska kunna välja rätt försäkring, transportmetod, sjukvård, utbildning, begravning, och politiskt parti.

Mitt individuella ansvar är övergripande, det är mitt fel om jag råkar göra misstag. Har jag inte sparat en slant för att kunna renovera eller reparera klaverhålet kallas jag utförsäkrad och en samhällskostnad. Därför måste jag ständigt se om mitt hus, om jag står utan mat för dagen och blir en i mängden av anonyma små varelser som råkat tappa tråden får jag skylla mig själv. Oaktsamhet, det är både skamfullt och korkat. Jag tar personligt ansvar så att jag slipper bli ett ok om halsen på alla duktiga skattebetalare. Hellre än att hängas ut, hänger jag mig själv.

Alectas lilla klavertramp nyligen är ett i raden av liknande små gulliga mänskliga misstag som har skett. 12 eller 20 miljarder (beroende på hur och vem som räknar förskingringen) är som en piss i Nilen, bara futtiga 1% av aktiekapitalet, så ingen behöver bli oroad, det är bankgaranterat (fråga Swedbank). Otur händer ju även den bäste. Skillnaden mellan sådana som jag och stora bolagskoncerner är att deras misstag påverkar miljontals andra små människokryp, det är viktigt att inse att det alltid är kvantiteter vi räknar och som räknas. Logiskt sett, bokföringen och kvartalsrapporten kommer att släta över misstaget och snart rullar allt på med färska siffror igen. Bara att vända blad. I raden av andra mänskliga klavertramp är det så lätt att förlåta och gå vidare, eller hur?  Den mänskliga faktorn är ju så enkel att förstå och relatera till, och man måste kunna glömma och se framåt! Vissa fel är helt enkelt viktigare än andras. Otur räknas, men olika.

 

Nuon-järnladyn förskingade 53 Miljarder. En kvinna med Otur.

Nä, slut på tramset. Inför medborgarlön. På så vis kommer pengarna att tas om hand av människor med ett stort egenintresse av att inte klampa i klaver, istället för att som idag - tjäna på att göra det.

Tisnant an Chatma - Tamikrest