onsdag 18 december 2013

Columbi ägg

Jag har nu tagit emot kommunens kulturstipendium och fått deltaga i kommunens årliga julbord. Detta skedde under högtidliga former och med hjälp av bastubatoner i "Regnbågens" lokaler. Nej, detta är inte en gayrestaurang, utan den plats i Klippan som har fått husera dansplats, biograf, gymnasieskolans skolmatsal och som idag kallas Klippans Kulturcentrum. Vi som var inbjudna fick samtidigt bevista det årliga julspektaklet, kallat kommunfullmäktiges sammanträde där kommunens alla tomtar samlats. Det var en sorgens dag för  många i min närmaste grannort, då det nu slutgiltigt klubbades att Färingtoftaskolan skulle läggas ner. De tre tyngsta partierna turades om att i lismande ordalag linda in det faktum att det redan på förhand var avgjort, att information till kommunens direkt berörda invånare kom en månad innan klubbslaget och att man mer tittar på storkommunens administrativa börs än på barnens och därmed hela kranskommunens framtidsutsikter. En av oss pristagare var Nisse, som under 53 år varit helhjärtat och helt ideellt engagerad i Färingtoftas fotbollslag. Han höll ett tal som jag hoppas gör männen med pomadaindränkt hår och osmakligt dyra samt alldeles för stora kostymer sömnlösa under en väldigt lång tid framöver. Allt hans arbete är nu förgäves och föreningspriset ett sätt att gjuta olja på vågorna. Vill man att en bygd skall fortsätta leva måste det ske med andra medel än ideella. Simple as that.

Under middagen satte sig en rävliknande typ bredvid mig som visade sig vara självaste kommundirektören. Under en dryg timma fick han höra hur kulturen i Klippan fungerar (Not)  och även en lektion i feminism, som först skrattades bort på goa gûbbars vis. "Höhö, nä feminist det är jag inte". Höhö på dig själv om du inte anser att jämlikhet är något att kämpa för, gubbjävel tänkte jag och slätade till honom mothårs så pass att det kommer ta ett tag innan robinhoodfrisyren lägger sig igen. Trevlig prick. (Not)

I dessa rum dväljs ormar som inte drar sig för att öppet redovisa sin dumhet och egocentrism. Inte mindre än tre ledamöter från SD satt med och förfäktade de märkligaste propositioner jag någonsin hört. Vad sägs om den här: Politiker i Klippans kommun skall få ersättning för skjuts av egna barn till och från skolan? avslogs dock.

Jag tror jag skall engagera mig politiskt. På allvar. Det kan ändå inte bli värre.


Balladen om kråkguldet - ANNAMY

2 kommentarer:

  1. ja… ja för tusan. Det svåraste är ändå att välja parti! Att välja med hjärtat innebär minimal möjlighet att påverka, och att välja taktiskt klarar jag inte… ;)

    SvaraRadera