en grön ärta i soppan

 

Jag bor i det brunaste valdistriktet mitt i Skåne och vet att ekonomi har varit en viktig fråga för många. Här är arbetslösheten hög och oron för åldrandet, sjukvården och allmän infrastruktur råder. Lägg till låg utbildningsnivå. Populariserade, enkla svar på plånboksfrågor har därför gått hem, och många känner igen sig och uppskattar det råa snacket, som de säkert har lärt sig sedan barn. Kalla det tradition. 

Kommande regering har mycket att stå i. Slöseriet av statsfinanserna ska trollas bort, klimatförändringarna eskalerar, AI-problemen med, vi har nu en statsapparat som är fullkomligt pepprad av fascistiska element, och normaliseringen av detta trumpfixerade synsätt på hur en stat skall styras är fundamental. Det är inte en enkel ekvation, men vad vore jag för förälder om jag slutade hoppas. 

Därför oroar jag mig för kommande val. Om fyra år kommer det missnöje som gav extremistpopulister och ultraradikalisering luft, öka, så om slaget inte kommer att stå om glesbygds-, ortenborna- och lantisarna äter jag upp min keps. Min tilltro till demokratins framtid står till utvecklingen i Jällivare. Tydliga svar, vänliga tilltal och ärlighet varar längst. Och svenska värderingar handlar om tillit till våra institutioner. De måste städas upp. 

Min förhoppning är nu att vi omedelbart återupprättar den starka demokrati som har varit mångas förebild. Med ett starkt Public Service, och med skolan - eftersom en stark och oberoende grundskola utan grumliga finansieringar är ett av många nödvändiga inslag i en framtida demokrati. Bildningsidealet måste återupprättas och det ska vara inkluderande. Gör det åter möjligt att ombilda sig, oavsett ålder, härkomst, klass och ekonomi, oavsett gamla misstag. Låt mig också slippa fler skamligt vinklade inslag med rädsla för repressalier i P1, en anda där som har präglat det gångna årets program. Börja med att plocka ut de ruttnaste mörkbruna ärtorna. Gapminders cherrypicking och uppenbart marknadsfixerade timbropengar skall inte vara rådande, vare sig i skolan eller i min radio. Och för guds skull, låt mig även få slippa fler onödiga debatter om debatter, trams och löjl passar inte min smak för de verkligt viktiga och avgörande frågorna. Tänk på framtiden. 

Om jag låter uppeldad kan det bero på att jag knappt har kunnat sova. För om det mest extrema marknadsliberala partiet ska agera vågmästare kommer inte en enda grön ärta vara vinnare. Vad händer om de trots tidigare uttalanden gör gemensam sak med SD. Tanken är inte omöjlig, givet tidigare lantbrukartraditioner... Det är så mycket som står på spel, inte minst möjligheten att kunna säga och tycka som här ovan. Bilderna kommer från en ny avverkningsanmälan.