Paris dom

 Genom de otvättade fönsterna skiner en obarmhärtig sol. Där ute sitter en skata med stjärten på sned och skvallrar om att det ännu blåser friskt. Här inne vilar två katter framför en brasa och snart är det sista morgonteet urdrucket. Vi har nått in i april efter en kylslagen marsmånad. Första arbetsdagen blev framskjuten och hon fick tid att avsluta ytterligare några projekt och handla sig litet nödvändigt. På sängen i tösens rum ligger piggt randiga strumpor vid sidan av t-shirts utan hål, och väntar. 

Solen skiner och det är nollgradigt ännu, hon planerar för en utedag men drar ut på frukosten. Hettan från kaminen slår spisrosor på kinderna och klädlager efter klädlager skalas av. På radion hörs nyheter som hon just nu inte vill bli påmind om, även i närheten händer saker hon inte vill veta av. Ting som matar tungsinnet. Kvinnor som fängslas, män som går fria, skogar som skövlas, vattentäkter som dräneras. Hon tänker att skändning och utarmning inte är obegripligt, utan att de är en konsekvens av att privilegiet sitter på händerna och väntar på att allt blir bra, att allt är "fullständigt normalt". Denna satans orättvisa. I Parisnatten är det redan sommarvarmt och de kala trädkronorna skänker ingen skugga på dagen. Presidenten ber sitt törstande folk att äta kakor. - Spola med ert duschvatten, gott folk.

Jag påbörjade ett nytt kapitel på min bok men har svårt att få ihop det. Världen är ett aprilskämt och mer surrealistisk än min vildaste fantasi.

Portishead - Roads

Har läst: Häxringarna och läser nu Springkällan av Kerstin Ekman, kanske letar jag efter svar i trilogin om samhällsförvandlingen runt industrialismens första dagar. En stadig kvinnas röst ger i alla fall ro i oredan.