fredag 25 september 2015

högspänning

empati har fått en diagnos. HSP innebär en känslomässig gradering av människor från gås till svamp. Ungefär så.

En blöt svamp (högkänslig, HSP) gör avtryck och fuktiga märken. Blöta svampar behöver feta gäss (okänsliga) och vill inget hellre än att kura under en varm, mörk, trygg vinge. Därunder ifrån kan svampen ge bekräftelse, värme, kärlek och ömhet och fungera som en fullständigt normal människa. För vi är normala, vi hyperkänsliga. Känslighet är normalt. Det är empati med, trots att det är ett ord som inte accepteras i Wordfeud. Normen av idag talar ett annat språk, men jag sätter mig på tvären. Bara för att makten talar på ett vis innebär det inte att det är det enda sättet att uttala sig.

Just det, ja. Det finns naturligtvis alltid ett Aber. För att överleva med diagnosen HSP måste du vara utrustad med ett sjätte sinne. Okänsliga personer kommer med varningstecken.

Om den angivet feta, trygga, självsäkra gåsen plötsligt visar sig vara en manipulativ despot har den högkänslige verkligen trampat i klaveret med skägget i brevlådan. Med inställsamhet och smicker kommer man långt, det kan vara svårt att avgöra sanningshalten i all vältalighet och orsaken till allt intresse kring din person. En HSP:s välutvecklade empati gör att hen väljer att se godhet och inkännande, istället för illvilja och manipulation. HSP ser sig själv i motpolen. Spegling, kallas det och det har jag varit inne på ett par gånger förut, men vad det innebär här är att när den ene talar om frihet som en möjlighet (som allmän, existentiell frihet), ser den andre frihet som något man tar sig, som en möjlighet att manipulera för självändamål. Frihet kontra frihet, allt är relativt; särskilt om du är högsensitiv- och tenderar att vrida och vända på tingens ordning för att förstå dem. För en manipulatör är du då ett smörgåsbord av möjligheter.

En högkänslig person är alltså en manipulatörsmagnet, skulle man kunna säga, och släpar därför ofta på en tung kvarnsten av manipulationshistoria runt halsen. Erfarenhet gör dig inte alltid vis, för eftersom din personlighet påminner dig om att den andre är en person med förståeliga motiv, gör du allt för att förstå hen. Hjärnan gör ett par logiska kullerbyttor, jämför och resonerar och så har du skapat en godtagbar förklaring för manipulatörens agerande. En högkänslig person pejlar in omvärlden för att förstå den och hjälpa till. En manipulatör däremot, pejlar in och fokuserar på empatisk känslighet enbart för att få självbekräftelse. En sådan matchning är som Moment 22 alltså.
Råkar du som HSP ut för en manipulativ expert finns det inget att sätta emot. Du blir kallad dum gås och får skylla dig själv. Är det rättvist? är livet det.

För att ändå göra ett försök till att förstå (för så håller vi på), skulle en kunna säga att utan den högkänslige funnes ingen manipulatör (däremot är det i skrivandets stund oklart om motsatsen, tänker att om världen bestod av känslomänniskor, och om sådana tillsattes i beslutande position, skulle det vara en fantastisk värld att leva i. Inget krig, ingen svält. Inga religiösa eller nationella gränser...inga misshandlare, eller profitörer.) Om orsaken till den högkänsliges belägenhet (hönan eller ägget) lär vi oss inte i texten, den ännu unga forskningen vill låta oss förstå att HSP är ett personlighetsdrag, och måste användas som tillgång, och för att förutse farorna med att vara villebråd måste vi vara ännu mer vaksamma än förut. (Åter denna nyliberala tanke, skyll-dig-själv-mentaliteten, där kärleken skriver lagen, men hatet regerar den.) Jag har svårt att se tillgången till högsensitivitet som rättvist etablerad i samhället idag. Vård- eller serviceyrken betalas knappt, däremot är det handel och marknadsmässighet som genererar, och fördelar kosingen - alldeles säkert och särskilt om du är utrustad med ett fett pansarskal. Vem tror du vill vara chef av dem, HSP eller manipulatören? Vem väljer du?

Läser vidare på listorna över manipulativa drag och får bekräftat att världen är en ond plats.

Manipulatörer:
  1. har en storslagen bild av sin egen betydelse
  2. är upptagna av tankar kring obegränsade framgångar, makt, storslagenhet, skönhet eller idealisk kärlek
  3. tror att de är ”speciella” och unika, och att de endast kan bli accepterade eller göra sig förstådda bland människor som är speciella eller befinner sig på hög nivå
  4. har ett överdrivet behov av att bli beundrade
  5. tror att de är berättigade till allt, förväntar sig att de utan anledning har rätt att få någon särskild förmånlig behandling och att deras önskemål automatiskt ska uppfyllas
  6. utnyttjar andra i ömsesidiga relationer, använder sig av andra för att uppnå sina egna mål
  7. saknar empati, är inte benägen att erkänna eller dela någon annans känslor eller behov
  8. är ofta avundsjuk på andra och tror att andra är avundsjuka på dem
  9. använder sig av arroganta och högdragna attityder och beteenden

    Manipulatörer:
    1. skuldbelägger andra genom att åberopa familjeband, vänskap, kärlek, etc. (Gå ut om du vill, men då ska du veta att jag (din mamma) inte kommer att få en blund på hela natten)
    2. lämnar över sitt ansvar på andra eller frånträder sitt eget ansvar
    3. uttrycker inte tydligt sin vilja, sina behov, sina känslor eller åsikter
    4. ger ofta flummiga svar
    5. ändrar åsikt, beteende och känslor alltefter person och situation
    6. döljer sina krav bakom logiska resonemang
    7. låter andra tro att de måste vara perfekta, att de aldrig får ändra sig, att de måste veta allt och omedelbart besvara önskemål och frågor
    8. tvivlar på andras kvaliteter, förmågor och personligheter samt kritiserar, nedvärderar och bedömer utan att det framstår så
    9. använder sig av andra för att framföra sina egna budskap
    10. skapar osämja och väcker misstankar (exempelvis inom äktenskapet) för att sedan kunna härska
    11. intar offerrollen för att få medlidande (överdrivet sjuk, svår ”omgivning”, stor arbetsbörda, etc.)
    12. struntar i att göra det som de har lovat att göra
    13. använder sig av andra människors moraliska och etiska principer för att stilla sina egna behov (hedra/respektera far och mor, humanitära, rasistiska idéer, etc.)
    14. tar till dolt hot eller utpressning
    15. byter plötsligt ämne under en diskussion
    16. undviker eller flyr ifrån dialoger och möten (familj)
    17. satsar på andras okunnighet och tror på sin egen överlägsenhet
    18. ljuger
    19. tar till lögner för att få fram sanningen (i stället för att fråga rent ut), förvränger och tolkar
    20. är egocentrisk
    21. kan vara avundsjuk, också på en förälder, sin äkta hälft eller sitt barn
    22. tål inte kritik och förnekar det uppenbara
    23. tar ingen hänsyn till andras rättigheter, behov eller önskningar
    24. kommer ofta med frågor eller befallningar i sista stund eller får någon annan att agera
    25. säger saker som framstår som logiska och sammanhängande medan deras attityder, beteenden och livsstil säger det motsatta
    26. använder sig av smicker för att göra oss glada, ger presenter eller börjar plötsligt pjoska med oss
    27. sprider en känsla av obehag eller ofrihet (fälla)
    28. är skickliga på att nå sina egna mål men på bekostnad av andra
    29. får andra att göra saker som dessa personer förmodligen inte skulle ha gjort av egen vilja
    30. utgör ett ständigt samtalsämne bland sina bekanta, också när de inte är närvarande

Vingen har plötsligt blivit ett fängelse, en järnridå.

Men det slutar inte där. Inte riktigt än... förutsatt att vi letar bland jämlika istället, så kommer vi slutligen jaga ihjäl varandra i en kamp om överlevnad. En skadad, högkänslig person är lättkränkt, lättsårad, egocentrisk och kan bli elak och gemen vid situationer som ställer krav på ogrundad respekt. Kanske tvåsamhet inte är enda lösningen? kanske vi inte är skapta för underkastelse. Tror faktiskt inte det.

Jag har en dotter som respekterar mig som den jag är. Hon är en klok gås, den bästa sorten en mamma som jag kan tänkas ha. Här hemma gäller kärlek, respekt, omtanke. Massor av frihet under ansvar. Möjlighet att påverka och utveckla. Så som en god stat ska fungera, fungerar en bra familj.


3 kommentarer:

  1. Jag läser den digra listan och får bekräftat att jag inte är en manipulatör. Däremot hyfsat gåsaktig. *phew*

    SvaraRadera
  2. lyckliga du! :) jag tränar på gåsigheten och vet att jag ligger i ytterkant på känslighetsskalan. Blä och urk!

    SvaraRadera
  3. det är viktigt att inse att högkänslighet inte är detsamma som hög känslomässighet. Att vara högkänslig innebär att vi väger in en mängd aspekter, hela tiden och blir därför utmattade av omfånget av aspekter och vinklar vi måste ta för att fatta en etiskt, riktigt beslut. Att tro att en chef måste vara i den nedre skalan är därför helt fel, tvärtom tror jag att en högkänslig chef skulle vara en mycket bra chef, förutsatt att världen är med på noterna och backar upp. Därför tror jag på ett plattare ledarskap än det vi oftast ser idag. Min högkänslighet har gjort att jag tagit stryk av omvärldens förväntningar på mig som hårdhudad. Det kan aldrig vara bra, om världen tror att ledarskap och ansvar är detsamma som despoti.

    SvaraRadera