Så drog iskylan in över oss. Genom lamellerna på persiennerna ser jag Mårran glida förbi, frosten glittrar kapp med Orion vid horisonten. Tre brasor dagligen.
Mellan frukost och middag transporterar jag hennes svartblanka sidenpäls över Styx, hem till Cato och ett evigt liv. Om kvällen talas vuxensamtal om sjukhusbäddar och vård, vi hånskrattar åt livet, åt vådan att leva, fast vi alla egentligen är små och mycket rädda barn.
Familjeband knyts av koppar och stjärnestoff. Via kabel och satellit håller vi värmen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar